Läs Ruku 532 i Koranen

لَآ أُقْسِمُ بِهَـٰذَا ٱلْبَلَدِ ﴿1﴾

JAG kallar detta land att vittna -

وَأَنتَ حِلٌّۢ بِهَـٰذَا ٱلْبَلَدِ ﴿2﴾

detta land där du är fri att bo -

وَوَالِدٍۢ وَمَا وَلَدَ ﴿3﴾

och Jag kallar människorna och deras avkomma!

لَقَدْ خَلَقْنَا ٱلْإِنسَـٰنَ فِى كَبَدٍ ﴿4﴾

Helt visst har Vi skapat människan för [ett liv av] slit, plågor och prövningar.

أَيَحْسَبُ أَن لَّن يَقْدِرَ عَلَيْهِ أَحَدٌۭ ﴿5﴾

Tror hon att ingen skall få makt över henne

يَقُولُ أَهْلَكْتُ مَالًۭا لُّبَدًا ﴿6﴾

Hon skryter: "Jag har förbrukat en förmögenhet!"

أَيَحْسَبُ أَن لَّمْ يَرَهُۥٓ أَحَدٌ ﴿7﴾

Tror hon kanske att ingen har sett henne?

أَلَمْ نَجْعَل لَّهُۥ عَيْنَيْنِ ﴿8﴾

Har Vi inte gett henne ögon,

وَلِسَانًۭا وَشَفَتَيْنِ ﴿9﴾

tunga och läppar,

وَهَدَيْنَـٰهُ ٱلنَّجْدَيْنِ ﴿10﴾

och visat henne de två huvudvägarna

فَلَا ٱقْتَحَمَ ٱلْعَقَبَةَ ﴿11﴾

Men hon gör sig ingen brådska att slå in på den väg som bär brant uppför.

وَمَآ أَدْرَىٰكَ مَا ٱلْعَقَبَةُ ﴿12﴾

Vad kan låta dig ana vad det innebär [att slå in på] den väg som bär brant uppför

فَكُّ رَقَبَةٍ ﴿13﴾

[Det innebär] att befria [en människa] från slaveri,

أَوْ إِطْعَـٰمٌۭ فِى يَوْمٍۢ ذِى مَسْغَبَةٍۢ ﴿14﴾

eller att i hungerns tider föda

يَتِيمًۭا ذَا مَقْرَبَةٍ ﴿15﴾

en faderlös anförvant

أَوْ مِسْكِينًۭا ذَا مَتْرَبَةٍۢ ﴿16﴾

eller en människa som lider nöd.

ثُمَّ كَانَ مِنَ ٱلَّذِينَ ءَامَنُوا۟ وَتَوَاصَوْا۟ بِٱلصَّبْرِ وَتَوَاصَوْا۟ بِٱلْمَرْحَمَةِ ﴿17﴾

[Det innebär] också att vara en av dem som tror och som uppmanar varandra att ha tålamod och uppmanar varandra att visa medkänsla [med de sämre lottade].

أُو۟لَـٰٓئِكَ أَصْحَـٰبُ ٱلْمَيْمَنَةِ ﴿18﴾

Dessa är de rättfärdiga som hör till den högra sidan.

وَٱلَّذِينَ كَفَرُوا۟ بِـَٔايَـٰتِنَا هُمْ أَصْحَـٰبُ ٱلْمَشْـَٔمَةِ ﴿19﴾

Men de som envist framhärdar i att förneka Våra budskap är de orättfärdiga som hör till den vänstra sidan.

عَلَيْهِمْ نَارٌۭ مُّؤْصَدَةٌۢ ﴿20﴾

Eldens [lågor] skall sluta sig omkring dem från alla håll.