Läs sida 584 av Koranen

إِذْ نَادَىٰهُ رَبُّهُۥ بِٱلْوَادِ ٱلْمُقَدَّسِ طُوًى ﴿١٦﴾

Det hände sig att hans Herre ropade till honom i den heliga dalen Tuwa [och sade]:

ٱذْهَبْ إِلَىٰ فِرْعَوْنَ إِنَّهُۥ طَغَىٰ ﴿١٧﴾

"Gå till Farao - han har gått för långt i sitt övermod -

فَقُلْ هَل لَّكَ إِلَىٰٓ أَن تَزَكَّىٰ ﴿١٨﴾

och säg [till honom]: ”Vill du bli renad [från synd]?

وَأَهْدِيَكَ إِلَىٰ رَبِّكَ فَتَخْشَىٰ ﴿١٩﴾

Vill du att jag visar dig vem din Herre är – så att du kan frukta Honom?'”

فَأَرَىٰهُ ٱلْـَٔايَةَ ٱلْكُبْرَىٰ ﴿٢٠﴾

Och [Moses begav sig till Farao och] visade honom [Guds] största tecken.

فَكَذَّبَ وَعَصَىٰ ﴿٢١﴾

Men [Farao] kallade honom lögnare och ville inte lyssna till honom.

ثُمَّ أَدْبَرَ يَسْعَىٰ ﴿٢٢﴾

Därefter vände han Moses ryggen och gick

فَحَشَرَ فَنَادَىٰ ﴿٢٣﴾

för att samla [sina styrkor]

فَقَالَ أَنَا۠ رَبُّكُمُ ٱلْأَعْلَىٰ ﴿٢٤﴾

och sade: "Jag [och ingen annan] är er högste Herre!"

فَأَخَذَهُ ٱللَّهُ نَكَالَ ٱلْـَٔاخِرَةِ وَٱلْأُولَىٰٓ ﴿٢٥﴾

Och Gud gav honom hans straff såväl i det kommande livet som i denna värld och gjorde honom till ett varnande exempel [för eftervärlden].

إِنَّ فِى ذَٰلِكَ لَعِبْرَةًۭ لِّمَن يَخْشَىٰٓ ﴿٢٦﴾

I detta ligger helt visst en lärdom för dem som står i bävan [inför Gud].

ءَأَنتُمْ أَشَدُّ خَلْقًا أَمِ ٱلسَّمَآءُ ۚ بَنَىٰهَا ﴿٢٧﴾

VAR DET en svårare uppgift att skapa er än att skapa den himmel som Han har byggt?

رَفَعَ سَمْكَهَا فَسَوَّىٰهَا ﴿٢٨﴾

Han har rest dess valv och format det [med hänsyn till den uppgift det skall fylla];

وَأَغْطَشَ لَيْلَهَا وَأَخْرَجَ ضُحَىٰهَا ﴿٢٩﴾

Han har höljt dess natt i djupt mörker och låtit dess morgon framträda i klart ljus.

وَٱلْأَرْضَ بَعْدَ ذَٰلِكَ دَحَىٰهَآ ﴿٣٠﴾

Och efter detta har Han brett ut jordens yta

أَخْرَجَ مِنْهَا مَآءَهَا وَمَرْعَىٰهَا ﴿٣١﴾

och låtit dess vatten komma i dagen och dess ängar och beteshagar [frodas]

وَٱلْجِبَالَ أَرْسَىٰهَا ﴿٣٢﴾

och förankrat bergen;

مَتَـٰعًۭا لَّكُمْ وَلِأَنْعَـٰمِكُمْ ﴿٣٣﴾

[allt detta har Han gjort] till nytta för er och er boskap.

فَإِذَا جَآءَتِ ٱلطَّآمَّةُ ٱلْكُبْرَىٰ ﴿٣٤﴾

OCH när den Dag kommer då allt omstörtas,

يَوْمَ يَتَذَكَّرُ ٱلْإِنسَـٰنُ مَا سَعَىٰ ﴿٣٥﴾

den Dag då människan skall återkalla i minnet allt det som hon strävade mot

وَبُرِّزَتِ ٱلْجَحِيمُ لِمَن يَرَىٰ ﴿٣٦﴾

och då helvetet skall göras fullt synligt för alla som kan se -

فَأَمَّا مَن طَغَىٰ ﴿٣٧﴾

då skall han som alltid överskred [Guds bud]

وَءَاثَرَ ٱلْحَيَوٰةَ ٱلدُّنْيَا ﴿٣٨﴾

och som valde det jordiska livet [framför evigheten],

فَإِنَّ ٱلْجَحِيمَ هِىَ ٱلْمَأْوَىٰ ﴿٣٩﴾

[då skall han få se att] helvetet är [hans] slutliga bestämmelse!

وَأَمَّا مَنْ خَافَ مَقَامَ رَبِّهِۦ وَنَهَى ٱلنَّفْسَ عَنِ ٱلْهَوَىٰ ﴿٤٠﴾

Men den som bävade vid tanken att en Dag stå [till svars] inför sin Herre och som kunde lägga band på sina begär

فَإِنَّ ٱلْجَنَّةَ هِىَ ٱلْمَأْوَىٰ ﴿٤١﴾

skall [få se att] paradiset är [hans] slutliga bestämmelse.

يَسْـَٔلُونَكَ عَنِ ٱلسَّاعَةِ أَيَّانَ مُرْسَىٰهَا ﴿٤٢﴾

DE FRÅGAR dig om den Yttersta stunden och när den skall komma.

فِيمَ أَنتَ مِن ذِكْرَىٰهَآ ﴿٤٣﴾

Hur skulle du kunna säga något om detta?

إِلَىٰ رَبِّكَ مُنتَهَىٰهَآ ﴿٤٤﴾

Ingen annan än din Herre vet när den [Yttersta stunden] till sist skall komma.

إِنَّمَآ أَنتَ مُنذِرُ مَن يَخْشَىٰهَا ﴿٤٥﴾

Du [Muhammad] är bara varnaren som skall varna dem som fruktar denna [Stund].

كَأَنَّهُمْ يَوْمَ يَرَوْنَهَا لَمْ يَلْبَثُوٓا۟ إِلَّا عَشِيَّةً أَوْ ضُحَىٰهَا ﴿٤٦﴾

Den Dag då de får uppleva den, [skall det förefalla dem] som om de inte hade tillbringat mer än en afton eller en morgon [på jorden].