Läs Hizb 58 i Koranen

قُلْ أُوحِىَ إِلَىَّ أَنَّهُ ٱسْتَمَعَ نَفَرٌۭ مِّنَ ٱلْجِنِّ فَقَالُوٓا۟ إِنَّا سَمِعْنَا قُرْءَانًا عَجَبًۭا ﴿١﴾

Säg [Muhammad]: ”Det har uppenbarats för mig att en skara av osynliga väsen fick lyssna till [Koranen], och [att] de sade [till de sina]: 'Vi har lyssnat till en märklig uppläsning,

يَهْدِىٓ إِلَى ٱلرُّشْدِ فَـَٔامَنَّا بِهِۦ ۖ وَلَن نُّشْرِكَ بِرَبِّنَآ أَحَدًۭا ﴿٢﴾

som leder [lyssnaren] till kunskap om rätt och orätt. Vi tror på dess [ord] och vi skall inte sätta gudar vid vår Herres sida.

وَأَنَّهُۥ تَعَـٰلَىٰ جَدُّ رَبِّنَا مَا ٱتَّخَذَ صَـٰحِبَةًۭ وَلَا وَلَدًۭا ﴿٣﴾

Låt Vår Herres namn hållas högt i ära, Han som aldrig haft en ledsagerska vid Sin sida och inte har [avlat] någon son!

وَأَنَّهُۥ كَانَ يَقُولُ سَفِيهُنَا عَلَى ٱللَّهِ شَطَطًۭا ﴿٤﴾

Den dåraktigaste av oss brukade göra oerhörda [påståenden] om Gud,

وَأَنَّا ظَنَنَّآ أَن لَّن تَقُولَ ٱلْإِنسُ وَٱلْجِنُّ عَلَى ٱللَّهِ كَذِبًۭا ﴿٥﴾

och förr trodde vi att varken människorna eller de osynliga väsendena skulle yttra lögner om Gud.

وَأَنَّهُۥ كَانَ رِجَالٌۭ مِّنَ ٱلْإِنسِ يَعُوذُونَ بِرِجَالٍۢ مِّنَ ٱلْجِنِّ فَزَادُوهُمْ رَهَقًۭا ﴿٦﴾

Men det fanns människor som hade för vana att anropa några av de osynliga väsendena om skydd, och kom på så sätt deras högmod att växa,

وَأَنَّهُمْ ظَنُّوا۟ كَمَا ظَنَنتُمْ أَن لَّن يَبْعَثَ ٱللَّهُ أَحَدًۭا ﴿٧﴾

och de trodde, liksom ni har trott, att Gud inte skulle sända någon ytterligare [profet].

وَأَنَّا لَمَسْنَا ٱلسَّمَآءَ فَوَجَدْنَـٰهَا مُلِئَتْ حَرَسًۭا شَدِيدًۭا وَشُهُبًۭا ﴿٨﴾

Vi försökte nå himlen [för att utforska dess hemligheter], men där fann vi mäktiga väktare och flammor av eld;

وَأَنَّا كُنَّا نَقْعُدُ مِنْهَا مَقَـٰعِدَ لِلسَّمْعِ ۖ فَمَن يَسْتَمِعِ ٱلْـَٔانَ يَجِدْ لَهُۥ شِهَابًۭا رَّصَدًۭا ﴿٩﴾

och vi [försökte] komma till de platser där vi brukade lyssna, men den som nu vill lyssna kommer att finna [att] en flamma av eld ligger i beredskap för honom.

وَأَنَّا لَا نَدْرِىٓ أَشَرٌّ أُرِيدَ بِمَن فِى ٱلْأَرْضِ أَمْ أَرَادَ بِهِمْ رَبُّهُمْ رَشَدًۭا ﴿١٠﴾

Vi vet inte om de som lever på jorden skall få det onda [på sin lott] eller om deras Herre vill [ge dem] kunskap om rätt och orätt.

وَأَنَّا مِنَّا ٱلصَّـٰلِحُونَ وَمِنَّا دُونَ ذَٰلِكَ ۖ كُنَّا طَرَآئِقَ قِدَدًۭا ﴿١١﴾

Bland oss finns de som vill göra det rätta och andra som har mindre intresse för det rätta; ja, vi har alltid varit delade i olika grupper.

وَأَنَّا ظَنَنَّآ أَن لَّن نُّعْجِزَ ٱللَّهَ فِى ٱلْأَرْضِ وَلَن نُّعْجِزَهُۥ هَرَبًۭا ﴿١٢﴾

Men vi har insett att vi inte kan trotsa Guds [vilja] på jorden och inte heller komma undan den genom att fly.

وَأَنَّا لَمَّا سَمِعْنَا ٱلْهُدَىٰٓ ءَامَنَّا بِهِۦ ۖ فَمَن يُؤْمِنۢ بِرَبِّهِۦ فَلَا يَخَافُ بَخْسًۭا وَلَا رَهَقًۭا ﴿١٣﴾

Och efter att [nu] ha fått höra om vägledningen, tror vi på den; den som tror på sin Herre behöver inte vara rädd att [hans förtjänster] skall frånkännas honom eller [att han skall få lida annan] orätt.

وَأَنَّا مِنَّا ٱلْمُسْلِمُونَ وَمِنَّا ٱلْقَـٰسِطُونَ ۖ فَمَنْ أَسْلَمَ فَأُو۟لَـٰٓئِكَ تَحَرَّوْا۟ رَشَدًۭا ﴿١٤﴾

Bland oss finns [nu] de som har underkastat sig Guds vilja och de som går det ondas väg. De som har underkastat sig Guds vilja är de som sökte kunskap om rätt och orätt;

وَأَمَّا ٱلْقَـٰسِطُونَ فَكَانُوا۟ لِجَهَنَّمَ حَطَبًۭا ﴿١٥﴾

men de som väljer att gå det ondas väg skall bli bränsle för helvetets [ugnar]!'”

وَأَلَّوِ ٱسْتَقَـٰمُوا۟ عَلَى ٱلطَّرِيقَةِ لَأَسْقَيْنَـٰهُم مَّآءً غَدَقًۭا ﴿١٦﴾

OM DE [som förnekar Oss] hade slagit in på den raka vägen, skulle Vi helt visst ha skänkt dem regn i riklig mängd

لِّنَفْتِنَهُمْ فِيهِ ۚ وَمَن يُعْرِضْ عَن ذِكْرِ رَبِّهِۦ يَسْلُكْهُ عَذَابًۭا صَعَدًۭا ﴿١٧﴾

för att pröva deras [villighet att tacka Oss för Våra gåvor]. Och den som vägrar att åkalla sin Herre skall Han utlämna åt ett straff från vilket ingen lindring ges.

وَأَنَّ ٱلْمَسَـٰجِدَ لِلَّهِ فَلَا تَدْعُوا۟ مَعَ ٱللَّهِ أَحَدًۭا ﴿١٨﴾

All dyrkan tillkommer Gud; anropa därför ingen vid sidan av Honom!

وَأَنَّهُۥ لَمَّا قَامَ عَبْدُ ٱللَّهِ يَدْعُوهُ كَادُوا۟ يَكُونُونَ عَلَيْهِ لِبَدًۭا ﴿١٩﴾

Men när Guds tjänare reser sig för att anropa Honom tränger massorna på [som om de ville övermanna honom].

قُلْ إِنَّمَآ أَدْعُوا۟ رَبِّى وَلَآ أُشْرِكُ بِهِۦٓ أَحَدًۭا ﴿٢٠﴾

Säg: "Jag anropar ingen annan än min Herre och jag sätter ingen vid Hans sida."

قُلْ إِنِّى لَآ أَمْلِكُ لَكُمْ ضَرًّۭا وَلَا رَشَدًۭا ﴿٢١﴾

Säg: "Jag har ingen makt över er och kan inte vålla er skada; inte heller [kan jag] förmå er att följa den raka vägen."

قُلْ إِنِّى لَن يُجِيرَنِى مِنَ ٱللَّهِ أَحَدٌۭ وَلَنْ أَجِدَ مِن دُونِهِۦ مُلْتَحَدًا ﴿٢٢﴾

Säg: "Ingen kan skydda mig mot Gud och jag kan heller inte finna en tillflykt undan Honom,

إِلَّا بَلَـٰغًۭا مِّنَ ٱللَّهِ وَرِسَـٰلَـٰتِهِۦ ۚ وَمَن يَعْصِ ٱللَّهَ وَرَسُولَهُۥ فَإِنَّ لَهُۥ نَارَ جَهَنَّمَ خَـٰلِدِينَ فِيهَآ أَبَدًا ﴿٢٣﴾

om [jag] inte förkunnar vad Gud [befaller mig att förkunna] och framför [alla] Hans budskap." Och på den som visar olydnad mot Gud och Hans Sändebud väntar helvetets eld och i den skall han [och hans likar] förbli till evig tid.

حَتَّىٰٓ إِذَا رَأَوْا۟ مَا يُوعَدُونَ فَسَيَعْلَمُونَ مَنْ أَضْعَفُ نَاصِرًۭا وَأَقَلُّ عَدَدًۭا ﴿٢٤﴾

När de [som sätter gudar vid Guds sida] till sist får skåda [straffet], som de varnades för; skall de inse vilka som hade det svagaste stödet och var obetydligast till antalet [- de eller de troende]!

قُلْ إِنْ أَدْرِىٓ أَقَرِيبٌۭ مَّا تُوعَدُونَ أَمْ يَجْعَلُ لَهُۥ رَبِّىٓ أَمَدًا ﴿٢٥﴾

Säg: "Jag vet inte om det som har lovats er är nära förestående eller om min Herre skall skjuta upp det."

عَـٰلِمُ ٱلْغَيْبِ فَلَا يُظْهِرُ عَلَىٰ غَيْبِهِۦٓ أَحَدًا ﴿٢٦﴾

Han känner det som är dolt för människor, men Han låter ingen få insikt i Sina hemligheter

إِلَّا مَنِ ٱرْتَضَىٰ مِن رَّسُولٍۢ فَإِنَّهُۥ يَسْلُكُ مِنۢ بَيْنِ يَدَيْهِ وَمِنْ خَلْفِهِۦ رَصَدًۭا ﴿٢٧﴾

utom det sändebud som Han [utser till detta]. Och då sätter Han ut vakter framför och bakom sändebudet,

لِّيَعْلَمَ أَن قَدْ أَبْلَغُوا۟ رِسَـٰلَـٰتِ رَبِّهِمْ وَأَحَاطَ بِمَا لَدَيْهِمْ وَأَحْصَىٰ كُلَّ شَىْءٍ عَدَدًۢا ﴿٢٨﴾

för att det skall vara uppenbart att [han såväl som de andra sändebuden] har kunnat framföra sin Herres budskap. Allt som berör dem har Han under uppsikt och Han håller räkning på allt [i Sin skapelse].

يَـٰٓأَيُّهَا ٱلْمُزَّمِّلُ ﴿١﴾

DU som täcker över dig [med din mantel]!

قُمِ ٱلَّيْلَ إِلَّا قَلِيلًۭا ﴿٢﴾

Vaka [i bön] under natten, inte hela,

نِّصْفَهُۥٓ أَوِ ٱنقُصْ مِنْهُ قَلِيلًا ﴿٣﴾

men halva natten - eller förkorta denna tid något,

أَوْ زِدْ عَلَيْهِ وَرَتِّلِ ٱلْقُرْءَانَ تَرْتِيلًا ﴿٤﴾

eller förläng den - och läs högt ur Koranen i en lugn och jämn rytm, med klart uttal och tanken fäst vid dess mening.

إِنَّا سَنُلْقِى عَلَيْكَ قَوْلًۭا ثَقِيلًا ﴿٥﴾

Vi inpräglar i ditt [hjärta] ord av stor vikt. -

إِنَّ نَاشِئَةَ ٱلَّيْلِ هِىَ أَشَدُّ وَطْـًۭٔا وَأَقْوَمُ قِيلًا ﴿٦﴾

Den nattliga [bönen] går med stadigare steg och dess ord ljuder renare,

إِنَّ لَكَ فِى ٱلنَّهَارِ سَبْحًۭا طَوِيلًۭا ﴿٧﴾

medan en strid ström av ärenden om dagen påkallar din uppmärksamhet.

وَٱذْكُرِ ٱسْمَ رَبِّكَ وَتَبَتَّلْ إِلَيْهِ تَبْتِيلًۭا ﴿٨﴾

Åkalla alltid din Herres namn och ge dig i din andakt hän åt Honom med hela din själ.

رَّبُّ ٱلْمَشْرِقِ وَٱلْمَغْرِبِ لَآ إِلَـٰهَ إِلَّا هُوَ فَٱتَّخِذْهُ وَكِيلًۭا ﴿٩﴾

Han är Herre över öst och väst; ingen gudom finns utom Han. Lita därför [i allt] till Honom som din Beskyddare

وَٱصْبِرْ عَلَىٰ مَا يَقُولُونَ وَٱهْجُرْهُمْ هَجْرًۭا جَمِيلًۭا ﴿١٠﴾

och bär vad [illasinnade människor] säger med tålamod, men håll dig värdigt på avstånd från dem.

وَذَرْنِى وَٱلْمُكَذِّبِينَ أُو۟لِى ٱلنَّعْمَةِ وَمَهِّلْهُمْ قَلِيلًا ﴿١١﴾

Och lämna åt Mig att [ta itu med] dem som förnekar sanningen [i Mina budskap] och ägnar sig åt att njuta av livets goda [utan en tanke på evigheten]. Låt dem hållas ännu en liten tid!

إِنَّ لَدَيْنَآ أَنكَالًۭا وَجَحِيمًۭا ﴿١٢﴾

Hos Oss ligger bojor [i beredskap] och helvetets eld [väntar]

وَطَعَامًۭا ذَا غُصَّةٍۢ وَعَذَابًا أَلِيمًۭا ﴿١٣﴾

och föda som kväver [den ätande], och [annat] svårt lidande,

يَوْمَ تَرْجُفُ ٱلْأَرْضُ وَٱلْجِبَالُ وَكَانَتِ ٱلْجِبَالُ كَثِيبًۭا مَّهِيلًا ﴿١٤﴾

den Dag då jorden och bergen skall bäva och bergen bli till drivor av lös sand.

إِنَّآ أَرْسَلْنَآ إِلَيْكُمْ رَسُولًۭا شَـٰهِدًا عَلَيْكُمْ كَمَآ أَرْسَلْنَآ إِلَىٰ فِرْعَوْنَ رَسُولًۭا ﴿١٥﴾

VI HAR sänt ett sändebud till er, som skall vittna mot er, liksom Vi sände ett sändebud till Farao.

فَعَصَىٰ فِرْعَوْنُ ٱلرَّسُولَ فَأَخَذْنَـٰهُ أَخْذًۭا وَبِيلًۭا ﴿١٦﴾

Men Farao lydde inte sändebudet och Vi straffade honom med ett fruktansvärt straff.

فَكَيْفَ تَتَّقُونَ إِن كَفَرْتُمْ يَوْمًۭا يَجْعَلُ ٱلْوِلْدَٰنَ شِيبًا ﴿١٧﴾

Om ni framhärdar i att förneka sanningen, hur skall ni skydda er mot [följderna av detta] den Dag då barnens lockar skall gråna,

ٱلسَّمَآءُ مُنفَطِرٌۢ بِهِۦ ۚ كَانَ وَعْدُهُۥ مَفْعُولًا ﴿١٨﴾

himlen skall rämna och Hans löfte bli verklighet

إِنَّ هَـٰذِهِۦ تَذْكِرَةٌۭ ۖ فَمَن شَآءَ ٱتَّخَذَ إِلَىٰ رَبِّهِۦ سَبِيلًا ﴿١٩﴾

Detta är en påminnelse. Låt nu den som vill, söka en väg till sin Herre [medan det är tid]!

۞ إِنَّ رَبَّكَ يَعْلَمُ أَنَّكَ تَقُومُ أَدْنَىٰ مِن ثُلُثَىِ ٱلَّيْلِ وَنِصْفَهُۥ وَثُلُثَهُۥ وَطَآئِفَةٌۭ مِّنَ ٱلَّذِينَ مَعَكَ ۚ وَٱللَّهُ يُقَدِّرُ ٱلَّيْلَ وَٱلنَّهَارَ ۚ عَلِمَ أَن لَّن تُحْصُوهُ فَتَابَ عَلَيْكُمْ ۖ فَٱقْرَءُوا۟ مَا تَيَسَّرَ مِنَ ٱلْقُرْءَانِ ۚ عَلِمَ أَن سَيَكُونُ مِنكُم مَّرْضَىٰ ۙ وَءَاخَرُونَ يَضْرِبُونَ فِى ٱلْأَرْضِ يَبْتَغُونَ مِن فَضْلِ ٱللَّهِ ۙ وَءَاخَرُونَ يُقَـٰتِلُونَ فِى سَبِيلِ ٱللَّهِ ۖ فَٱقْرَءُوا۟ مَا تَيَسَّرَ مِنْهُ ۚ وَأَقِيمُوا۟ ٱلصَّلَوٰةَ وَءَاتُوا۟ ٱلزَّكَوٰةَ وَأَقْرِضُوا۟ ٱللَّهَ قَرْضًا حَسَنًۭا ۚ وَمَا تُقَدِّمُوا۟ لِأَنفُسِكُم مِّنْ خَيْرٍۢ تَجِدُوهُ عِندَ ٱللَّهِ هُوَ خَيْرًۭا وَأَعْظَمَ أَجْرًۭا ۚ وَٱسْتَغْفِرُوا۟ ٱللَّهَ ۖ إِنَّ ٱللَّهَ غَفُورٌۭ رَّحِيمٌۢ ﴿٢٠﴾

DIN HERRE vet att du [Muhammad] vakar [i bön] nästan två tredjedelar av natten eller halva natten eller en tredjedel av den, tillsammans med några av dina följeslagare. Och Gud, som fastställer nattens och dagens längd, vet att ni inte håller räkning på [era vakor] och Han vänder Sig till er [och lättar i Sin barmhärtighet era bördor]. Läs således ur Koranen vad ni med lätthet kan läsa. [Gud] vet att det kommer att finnas sjuka bland er och andra som färdas långt bort för att söka [den utkomst som] Han i Sin godhet [beviljar dem], och andra som kämpar för Guds sak. Läs alltså vad ni med lätthet kan läsa och förrätta bönen och hjälp de behövande och ge Gud ett lån av goda gärningar - varje god handling som ni sänder framför er [till Domen] skall ni återfinna hos Gud, förskönad och [följd av] en rikare belöning. Och be om Guds förlåtelse för era synder - Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig!

يَـٰٓأَيُّهَا ٱلْمُدَّثِّرُ ﴿١﴾

DU SOM sveper in dig [i din ensamhet]!

قُمْ فَأَنذِرْ ﴿٢﴾

Stå upp och varna!

وَرَبَّكَ فَكَبِّرْ ﴿٣﴾

Och prisa din Herres majestät!

وَثِيَابَكَ فَطَهِّرْ ﴿٤﴾

Och rena ditt hjärta!

وَٱلرُّجْزَ فَٱهْجُرْ ﴿٥﴾

Och fly från all hednisk smitta!

وَلَا تَمْنُن تَسْتَكْثِرُ ﴿٦﴾

[När du ger] ge inte för att få något tillbaka!

وَلِرَبِّكَ فَٱصْبِرْ ﴿٧﴾

Och ha tålamod och fördrag [med allt] för din Herres skull!

فَإِذَا نُقِرَ فِى ٱلنَّاقُورِ ﴿٨﴾

När det blåses i basunen

فَذَٰلِكَ يَوْمَئِذٍۢ يَوْمٌ عَسِيرٌ ﴿٩﴾

har en svår Dag randats

عَلَى ٱلْكَـٰفِرِينَ غَيْرُ يَسِيرٍۢ ﴿١٠﴾

för dem som [ständigt] förnekade sanningen, och ingen lättnad skall ges dem!

ذَرْنِى وَمَنْ خَلَقْتُ وَحِيدًۭا ﴿١١﴾

LÄMNA åt Mig att [ta itu med] den som Jag har skapat ensam [i moderlivet]

وَجَعَلْتُ لَهُۥ مَالًۭا مَّمْدُودًۭا ﴿١٢﴾

och gett stor rikedom

وَبَنِينَ شُهُودًۭا ﴿١٣﴾

och söner som står vid hans sida,

وَمَهَّدتُّ لَهُۥ تَمْهِيدًۭا ﴿١٤﴾

och för vilken Jag har jämnat vägen [genom livet].

ثُمَّ يَطْمَعُ أَنْ أَزِيدَ ﴿١٥﴾

Och som nu väntar sig att Jag skall ge honom ännu mer!

كَلَّآ ۖ إِنَّهُۥ كَانَ لِـَٔايَـٰتِنَا عَنِيدًۭا ﴿١٦﴾

Nej! Denne inbitne motståndare till Våra budskap,

سَأُرْهِقُهُۥ صَعُودًا ﴿١٧﴾

skall Jag låta utstå [ett straff tyngre än] klättringen uppför [en hal och brant bergvägg].

إِنَّهُۥ فَكَّرَ وَقَدَّرَ ﴿١٨﴾

Han tänker skarpt och överväger [hur han skall angripa dessa budskap] -

فَقُتِلَ كَيْفَ قَدَّرَ ﴿١٩﴾

måtte han förgås för dessa tankar,

ثُمَّ قُتِلَ كَيْفَ قَدَّرَ ﴿٢٠﴾

ja, måtte han förgås för dessa [onda] tankar. -

ثُمَّ نَظَرَ ﴿٢١﴾

Så ser han sig omkring,

ثُمَّ عَبَسَ وَبَسَرَ ﴿٢٢﴾

rynkar pannan och antar en bister uppsyn.

ثُمَّ أَدْبَرَ وَٱسْتَكْبَرَ ﴿٢٣﴾

Till sist vänder han sig bort med överlägsen min

فَقَالَ إِنْ هَـٰذَآ إِلَّا سِحْرٌۭ يُؤْثَرُ ﴿٢٤﴾

och säger: "Det är bara vältalighet som bländar [åhöraren, ord] hämtade från [gamla sagor];

إِنْ هَـٰذَآ إِلَّا قَوْلُ ٱلْبَشَرِ ﴿٢٥﴾

människors ord och ingenting annat!"

سَأُصْلِيهِ سَقَرَ ﴿٢٦﴾

Honom skall Jag låta brinna i helvetets eld!

وَمَآ أَدْرَىٰكَ مَا سَقَرُ ﴿٢٧﴾

Och vad kan låta dig förstå vad helvetets eld betyder

لَا تُبْقِى وَلَا تَذَرُ ﴿٢٨﴾

Den skonar ingen och förtär allt.

لَوَّاحَةٌۭ لِّلْبَشَرِ ﴿٢٩﴾

I [dess lågor] förkolnar människans [hud].

عَلَيْهَا تِسْعَةَ عَشَرَ ﴿٣٠﴾

Nitton [väktare vakar] över den.

وَمَا جَعَلْنَآ أَصْحَـٰبَ ٱلنَّارِ إِلَّا مَلَـٰٓئِكَةًۭ ۙ وَمَا جَعَلْنَا عِدَّتَهُمْ إِلَّا فِتْنَةًۭ لِّلَّذِينَ كَفَرُوا۟ لِيَسْتَيْقِنَ ٱلَّذِينَ أُوتُوا۟ ٱلْكِتَـٰبَ وَيَزْدَادَ ٱلَّذِينَ ءَامَنُوٓا۟ إِيمَـٰنًۭا ۙ وَلَا يَرْتَابَ ٱلَّذِينَ أُوتُوا۟ ٱلْكِتَـٰبَ وَٱلْمُؤْمِنُونَ ۙ وَلِيَقُولَ ٱلَّذِينَ فِى قُلُوبِهِم مَّرَضٌۭ وَٱلْكَـٰفِرُونَ مَاذَآ أَرَادَ ٱللَّهُ بِهَـٰذَا مَثَلًۭا ۚ كَذَٰلِكَ يُضِلُّ ٱللَّهُ مَن يَشَآءُ وَيَهْدِى مَن يَشَآءُ ۚ وَمَا يَعْلَمُ جُنُودَ رَبِّكَ إِلَّا هُوَ ۚ وَمَا هِىَ إِلَّا ذِكْرَىٰ لِلْبَشَرِ ﴿٣١﴾

Till Eldens väktare har Vi inte utsett andra än änglar, och Vi har enbart angett deras antal för att sätta dem som framhärdar i att förneka sanningen på prov, och att de som [i gångna tider] fick del av uppenbarelsen skall få visshet [om sanningen i denna Skrift], och att de som tror skall befästas i sin tro och att ingen tvekan skall finnas kvar hos dem som [tidigare] fick del av uppenbarelsen och hos de troende, och för att de vilkas sinne är sjukt [av tvivel] och förnekarna skall ställa sig frågan: "Vad kan Gud ha velat säga med denna liknelse?" Så låter Gud den Han vill gå vilse och så vägleder Han den Han vill. Och ingen känner [styrkan hos] Guds härskaror utom Han själv. Allt detta är enbart en påminnelse till människorna.

كَلَّا وَٱلْقَمَرِ ﴿٣٢﴾

NEJ, vid månen!

وَٱلَّيْلِ إِذْ أَدْبَرَ ﴿٣٣﴾

Vid natten, när den viker;

وَٱلصُّبْحِ إِذَآ أَسْفَرَ ﴿٣٤﴾

vid morgonrodnadens glöd!

إِنَّهَا لَإِحْدَى ٱلْكُبَرِ ﴿٣٥﴾

[Påminnelsen om domen och helveteselden] är förvisso ett av de mäktiga [varningstecknen]

نَذِيرًۭا لِّلْبَشَرِ ﴿٣٦﴾

som varnar människorna,

لِمَن شَآءَ مِنكُمْ أَن يَتَقَدَّمَ أَوْ يَتَأَخَّرَ ﴿٣٧﴾

både dem av er som vill gå i främsta ledet och dem som [tvekar och] blir efter.

كُلُّ نَفْسٍۭ بِمَا كَسَبَتْ رَهِينَةٌ ﴿٣٨﴾

Var och en skall ställas till svars för vad han har gjort

إِلَّآ أَصْحَـٰبَ ٱلْيَمِينِ ﴿٣٩﴾

utom de rättfärdiga som hör till den högra sidan

فِى جَنَّـٰتٍۢ يَتَسَآءَلُونَ ﴿٤٠﴾

[och som där de vilar] i [paradisets] lustgårdar, skall förhöra sig

عَنِ ٱلْمُجْرِمِينَ ﴿٤١﴾

om [de dömda] syndarna [och fråga]:

مَا سَلَكَكُمْ فِى سَقَرَ ﴿٤٢﴾

"Vad förde er till helveteselden?"

قَالُوا۟ لَمْ نَكُ مِنَ ٱلْمُصَلِّينَ ﴿٤٣﴾

De skall svara: "Vi hörde inte till dem som bad

وَلَمْ نَكُ نُطْعِمُ ٱلْمِسْكِينَ ﴿٤٤﴾

och vi gav inte heller den nödställde att äta

وَكُنَّا نَخُوضُ مَعَ ٱلْخَآئِضِينَ ﴿٤٥﴾

och vi ägnade oss med [andra] likasinnade åt tomt och respektlöst tal [om höga ting]

وَكُنَّا نُكَذِّبُ بِيَوْمِ ٱلدِّينِ ﴿٤٦﴾

och påstod att Domens dag var en lögn -

حَتَّىٰٓ أَتَىٰنَا ٱلْيَقِينُ ﴿٤٧﴾

till dess vi fick visshet."

فَمَا تَنفَعُهُمْ شَفَـٰعَةُ ٱلشَّـٰفِعِينَ ﴿٤٨﴾

Då skall medlarnas förböner inte vara dem till någon nytta.

فَمَا لَهُمْ عَنِ ٱلتَّذْكِرَةِ مُعْرِضِينَ ﴿٤٩﴾

HUR är det fatt med dem som vänder ryggen åt påminnelsen

كَأَنَّهُمْ حُمُرٌۭ مُّسْتَنفِرَةٌۭ ﴿٥٠﴾

[De beter sig] som skrämda åsnor

فَرَّتْ مِن قَسْوَرَةٍۭ ﴿٥١﴾

som flyr för ett lejon!

بَلْ يُرِيدُ كُلُّ ٱمْرِئٍۢ مِّنْهُمْ أَن يُؤْتَىٰ صُحُفًۭا مُّنَشَّرَةًۭ ﴿٥٢﴾

Men [i stället för att lyssna till uppenbarelsen] begär de, var och en av dem, att få [en egen] lättförståelig Skrift!

كَلَّا ۖ بَل لَّا يَخَافُونَ ٱلْـَٔاخِرَةَ ﴿٥٣﴾

Nej! De [tror ju inte på räkenskap och dom] fruktar inte evigheten.

كَلَّآ إِنَّهُۥ تَذْكِرَةٌۭ ﴿٥٤﴾

Nej, detta är en påminnelse,

فَمَن شَآءَ ذَكَرَهُۥ ﴿٥٥﴾

och låt den som vill lägga den på minnet!

وَمَا يَذْكُرُونَ إِلَّآ أَن يَشَآءَ ٱللَّهُ ۚ هُوَ أَهْلُ ٱلتَّقْوَىٰ وَأَهْلُ ٱلْمَغْفِرَةِ ﴿٥٦﴾

Men de kommer inte att lägga den på minnet annat än om Gud vill. Det är Han som är värd att fruktas, Han ensam som förlåter synd.

لَآ أُقْسِمُ بِيَوْمِ ٱلْقِيَـٰمَةِ ﴿١﴾

Jag kallar till vittne Uppståndelsens dag!

وَلَآ أُقْسِمُ بِٱلنَّفْسِ ٱللَّوَّامَةِ ﴿٢﴾

Jag kallar till vittne den anklagande [rösten] i människans [inre]!

أَيَحْسَبُ ٱلْإِنسَـٰنُ أَلَّن نَّجْمَعَ عِظَامَهُۥ ﴿٣﴾

Tror människan att Vi inte förmår sätta samman hennes ben [på nytt]

بَلَىٰ قَـٰدِرِينَ عَلَىٰٓ أَن نُّسَوِّىَ بَنَانَهُۥ ﴿٤﴾

Visst förmår Vi det! Vi förmår [till och med] återställa hennes fingerspetsar [i deras forna skick]!

بَلْ يُرِيدُ ٱلْإِنسَـٰنُ لِيَفْجُرَ أَمَامَهُۥ ﴿٥﴾

Men människan vill fortsätta att leva sitt syndiga liv

يَسْـَٔلُ أَيَّانَ يَوْمُ ٱلْقِيَـٰمَةِ ﴿٦﴾

och hon frågar [misstroget]: "Och denna Uppståndelsens dag, när kommer den?"

فَإِذَا بَرِقَ ٱلْبَصَرُ ﴿٧﴾

[Den Dag] då blickarna grumlas [av fruktan]

وَخَسَفَ ٱلْقَمَرُ ﴿٨﴾

och månen mister sitt sken

وَجُمِعَ ٱلشَّمْسُ وَٱلْقَمَرُ ﴿٩﴾

och solen och månen förenas -

يَقُولُ ٱلْإِنسَـٰنُ يَوْمَئِذٍ أَيْنَ ٱلْمَفَرُّ ﴿١٠﴾

den Dagen skall människan ropa: "Vart skall jag fly?"

كَلَّا لَا وَزَرَ ﴿١١﴾

Men då finns ingen trygg plats dit du kan fly!

إِلَىٰ رَبِّكَ يَوْمَئِذٍ ٱلْمُسْتَقَرُّ ﴿١٢﴾

Den Dagen [är du tillbaka hos] din Herre - målet för din färd!

يُنَبَّؤُا۟ ٱلْإِنسَـٰنُ يَوْمَئِذٍۭ بِمَا قَدَّمَ وَأَخَّرَ ﴿١٣﴾

Den Dagen skall människan förstå vad hon gjorde och vad hon underlät;

بَلِ ٱلْإِنسَـٰنُ عَلَىٰ نَفْسِهِۦ بَصِيرَةٌۭ ﴿١٤﴾

ja, hon skall se sig själv [sådan hon var],

وَلَوْ أَلْقَىٰ مَعَاذِيرَهُۥ ﴿١٥﴾

även om hon söker ursäkter [för sina fel].

لَا تُحَرِّكْ بِهِۦ لِسَانَكَ لِتَعْجَلَ بِهِۦٓ ﴿١٦﴾

SKYNDA inte på din tunga [när du vill återge uppenbarelsens ord] för att snabbt få fram allt!

إِنَّ عَلَيْنَا جَمْعَهُۥ وَقُرْءَانَهُۥ ﴿١٧﴾

Det ankommer på Oss att samla [allt i ditt hjärta] och [att vaka över] läsningen.

فَإِذَا قَرَأْنَـٰهُ فَٱتَّبِعْ قُرْءَانَهُۥ ﴿١٨﴾

När Vi läser den [för dig Muhammad], följ då uppmärksamt med i läsningen;

ثُمَّ إِنَّ عَلَيْنَا بَيَانَهُۥ ﴿١٩﴾

sedan är det Vår sak att göra dess mening klar.

كَلَّا بَلْ تُحِبُّونَ ٱلْعَاجِلَةَ ﴿٢٠﴾

NEJ! Ni [människor] älskar detta liv och dess flyktiga [glädjeämnen]

وَتَذَرُونَ ٱلْـَٔاخِرَةَ ﴿٢١﴾

[till den grad att] ni skjuter tankarna på evigheten åt sidan!

وُجُوهٌۭ يَوْمَئِذٍۢ نَّاضِرَةٌ ﴿٢٢﴾

Den Dagen skall [någras] ansikten lysas upp av glädje -

إِلَىٰ رَبِّهَا نَاظِرَةٌۭ ﴿٢٣﴾

de får skåda sin Herre -

وَوُجُوهٌۭ يَوْمَئِذٍۭ بَاسِرَةٌۭ ﴿٢٤﴾

medan mörka skuggor kommer att skymma [andras] ansikten -

تَظُنُّ أَن يُفْعَلَ بِهَا فَاقِرَةٌۭ ﴿٢٥﴾

de grubblar över det lidande som väntar dem.

كَلَّآ إِذَا بَلَغَتِ ٱلتَّرَاقِىَ ﴿٢٦﴾

NEJ! När [den döende] är nära att utandas sin sista suck

وَقِيلَ مَنْ ۜ رَاقٍۢ ﴿٢٧﴾

och de [anhöriga] frågar: "Vem har det botemedel [som kan rädda honom]?"

وَظَنَّ أَنَّهُ ٱلْفِرَاقُ ﴿٢٨﴾

och han själv tänker att avskedets stund är inne

وَٱلْتَفَّتِ ٱلسَّاقُ بِٱلسَّاقِ ﴿٢٩﴾

och vånda läggs till vånda.

إِلَىٰ رَبِّكَ يَوْمَئِذٍ ٱلْمَسَاقُ ﴿٣٠﴾

Då återstår [bara] den sista färden till din Herre!

فَلَا صَدَّقَ وَلَا صَلَّىٰ ﴿٣١﴾

Men [denne man] hade ingen tro och han bad inte.

وَلَـٰكِن كَذَّبَ وَتَوَلَّىٰ ﴿٣٢﴾

[När sanningen kom] förnekade han den och vände den ryggen;

ثُمَّ ذَهَبَ إِلَىٰٓ أَهْلِهِۦ يَتَمَطَّىٰٓ ﴿٣٣﴾

och sedan gick han, högfärdig och självbelåten, tillbaka till de sina.

أَوْلَىٰ لَكَ فَأَوْلَىٰ ﴿٣٤﴾

[Ditt slut] är nära [eländige förnekare]!

ثُمَّ أَوْلَىٰ لَكَ فَأَوْلَىٰٓ ﴿٣٥﴾

Ja, [ditt slut] är nära!

أَيَحْسَبُ ٱلْإِنسَـٰنُ أَن يُتْرَكَ سُدًى ﴿٣٦﴾

TROR människan att hon skall lämnas i fred att göra som hon vill [utan att ställas till svars]

أَلَمْ يَكُ نُطْفَةًۭ مِّن مَّنِىٍّۢ يُمْنَىٰ ﴿٣٧﴾

Var hon inte en droppe sädesvätska, utgjuten [i ett kvinnligt sköte],

ثُمَّ كَانَ عَلَقَةًۭ فَخَلَقَ فَسَوَّىٰ ﴿٣٨﴾

och blev därefter en grodd som satte sig fast - och som Han sedan skapade och formade [till människa i enlighet med den uppgift som skulle bli hennes]

فَجَعَلَ مِنْهُ ٱلزَّوْجَيْنِ ٱلذَّكَرَ وَٱلْأُنثَىٰٓ ﴿٣٩﴾

och skapade av detta de två könen, det manliga och det kvinnliga

أَلَيْسَ ذَٰلِكَ بِقَـٰدِرٍ عَلَىٰٓ أَن يُحْـِۧىَ ٱلْمَوْتَىٰ ﴿٤٠﴾

Skulle då denne [Skapare] inte ha makt att uppväcka de döda till nytt liv?

هَلْ أَتَىٰ عَلَى ٱلْإِنسَـٰنِ حِينٌۭ مِّنَ ٱلدَّهْرِ لَمْ يَكُن شَيْـًۭٔا مَّذْكُورًا ﴿١﴾

EN OÄNDLIG tid förflöt före människans ankomst, [en tid] då hon var något helt okänt.

إِنَّا خَلَقْنَا ٱلْإِنسَـٰنَ مِن نُّطْفَةٍ أَمْشَاجٍۢ نَّبْتَلِيهِ فَجَعَلْنَـٰهُ سَمِيعًۢا بَصِيرًا ﴿٢﴾

För att sätta henne på prov har Vi skapat människan av en droppe av ett flöde, blandat [med ett annat flöde], och så har Vi gett henne hörsel och syn.

إِنَّا هَدَيْنَـٰهُ ٱلسَّبِيلَ إِمَّا شَاكِرًۭا وَإِمَّا كَفُورًا ﴿٣﴾

Vi har visat henne [hennes] väg, [och det är sedan hennes sak] att antingen visa tacksamhet [och följa vägledningen] eller att visa otacksamhet och så förneka [Oss].

إِنَّآ أَعْتَدْنَا لِلْكَـٰفِرِينَ سَلَـٰسِلَا۟ وَأَغْلَـٰلًۭا وَسَعِيرًا ﴿٤﴾

För dem som väljer förnekelsens väg har Vi kedjor och järn och en flammande eld i beredskap.

إِنَّ ٱلْأَبْرَارَ يَشْرَبُونَ مِن كَأْسٍۢ كَانَ مِزَاجُهَا كَافُورًا ﴿٥﴾

Men de gudfruktiga skall tömma en bägare [vin] spetsat med kamfer

عَيْنًۭا يَشْرَبُ بِهَا عِبَادُ ٱللَّهِ يُفَجِّرُونَهَا تَفْجِيرًۭا ﴿٦﴾

[från] en källa där Guds tjänare släcker törsten och vars flöde aldrig sinar.

يُوفُونَ بِٱلنَّذْرِ وَيَخَافُونَ يَوْمًۭا كَانَ شَرُّهُۥ مُسْتَطِيرًۭا ﴿٧﴾

[Det är] de som står fast vid sina löften och som bävar för den Dag då skräcken skall överskugga allt,

وَيُطْعِمُونَ ٱلطَّعَامَ عَلَىٰ حُبِّهِۦ مِسْكِينًۭا وَيَتِيمًۭا وَأَسِيرًا ﴿٨﴾

de som ger den fattige, den faderlöse och fången att äta - oavsett deras eget behov och det pris de sätter på [födan] -

إِنَّمَا نُطْعِمُكُمْ لِوَجْهِ ٱللَّهِ لَا نُرِيدُ مِنكُمْ جَزَآءًۭ وَلَا شُكُورًا ﴿٩﴾

[och säger:] "Det är för Guds skull vi ger er att äta och vi väntar ingen gengåva och inget tack från er;

إِنَّا نَخَافُ مِن رَّبِّنَا يَوْمًا عَبُوسًۭا قَمْطَرِيرًۭا ﴿١٠﴾

vi fruktar vad vår Herre [har i beredskap för oss] en olycksdiger Dag!"

فَوَقَىٰهُمُ ٱللَّهُ شَرَّ ذَٰلِكَ ٱلْيَوْمِ وَلَقَّىٰهُمْ نَضْرَةًۭ وَسُرُورًۭا ﴿١١﴾

Den Dagen skall Gud skydda dem mot allt ont och skänka dem kraft och glädje,

وَجَزَىٰهُم بِمَا صَبَرُوا۟ جَنَّةًۭ وَحَرِيرًۭا ﴿١٢﴾

och belöna med en [evigt grönskande] lustgård och [dräkter av] silke för deras tålamod och uthållighet.

مُّتَّكِـِٔينَ فِيهَا عَلَى ٱلْأَرَآئِكِ ۖ لَا يَرَوْنَ فِيهَا شَمْسًۭا وَلَا زَمْهَرِيرًۭا ﴿١٣﴾

I denna [lustgård] skall de vila på divaner, stödda [på mjuka kuddar], och där skall de varken utsättas för solens [hetta] eller för köld;

وَدَانِيَةً عَلَيْهِمْ ظِلَـٰلُهَا وَذُلِّلَتْ قُطُوفُهَا تَذْلِيلًۭا ﴿١٤﴾

skuggorna skall luta sig över dem och [fruktträden] tjänstvilligt bjuda ut sin frukt.

وَيُطَافُ عَلَيْهِم بِـَٔانِيَةٍۢ مِّن فِضَّةٍۢ وَأَكْوَابٍۢ كَانَتْ قَوَارِيرَا۠ ﴿١٥﴾

Och fat av silver skall bäras omkring och bägare, genomskinliga som kristall -

قَوَارِيرَا۟ مِن فِضَّةٍۢ قَدَّرُوهَا تَقْدِيرًۭا ﴿١٦﴾

som [om de hade varit] av kristall [fastän de är] av silver; och de bestämmer [själva] hur mycket [som skall sättas för dem].

وَيُسْقَوْنَ فِيهَا كَأْسًۭا كَانَ مِزَاجُهَا زَنجَبِيلًا ﴿١٧﴾

Och [i lustgården] skall de bjudas en dryck spetsad med ingefära

عَيْنًۭا فِيهَا تُسَمَّىٰ سَلْسَبِيلًۭا ﴿١٨﴾

från en källa vars namn är Salsabeel.

۞ وَيَطُوفُ عَلَيْهِمْ وِلْدَٰنٌۭ مُّخَلَّدُونَ إِذَا رَأَيْتَهُمْ حَسِبْتَهُمْ لُؤْلُؤًۭا مَّنثُورًۭا ﴿١٩﴾

Och de skall betjänas av evigt unga gossar, som du skulle kunna tro vara kringströdda pärlor;

وَإِذَا رَأَيْتَ ثَمَّ رَأَيْتَ نَعِيمًۭا وَمُلْكًۭا كَبِيرًا ﴿٢٠﴾

och vart du än vänder dig, ser du överallt glädje och överdådig prakt.

عَـٰلِيَهُمْ ثِيَابُ سُندُسٍ خُضْرٌۭ وَإِسْتَبْرَقٌۭ ۖ وَحُلُّوٓا۟ أَسَاوِرَ مِن فِضَّةٍۢ وَسَقَىٰهُمْ رَبُّهُمْ شَرَابًۭا طَهُورًا ﴿٢١﴾

Och de skall bära dräkter av grönt siden och brokad och som smycken skall de ha armringar av silver. Och deras Herre skall stilla deras törst med den renaste dryck.

إِنَّ هَـٰذَا كَانَ لَكُمْ جَزَآءًۭ وَكَانَ سَعْيُكُم مَّشْكُورًا ﴿٢٢﴾

[Och en röst skall säga:] "Detta är lönen för era mödor, som [Gud] har sett med välbehag!"

إِنَّا نَحْنُ نَزَّلْنَا عَلَيْكَ ٱلْقُرْءَانَ تَنزِيلًۭا ﴿٢٣﴾

JA, DET är Vi, som steg för steg har uppenbarat för dig denna Koran.

فَٱصْبِرْ لِحُكْمِ رَبِّكَ وَلَا تُطِعْ مِنْهُمْ ءَاثِمًا أَوْ كَفُورًۭا ﴿٢٤﴾

Vänta därför med tålamod [Muhammad] på din Herres dom, och lyssna inte till någon av dem som är djupt sjunkna i synd eller framhärdar i förnekelse.

وَٱذْكُرِ ٱسْمَ رَبِّكَ بُكْرَةًۭ وَأَصِيلًۭا ﴿٢٥﴾

Och åkalla din Herres namn när dagen gryr och när aftonen är nära

وَمِنَ ٱلَّيْلِ فَٱسْجُدْ لَهُۥ وَسَبِّحْهُ لَيْلًۭا طَوِيلًا ﴿٢٦﴾

och fall ned i tillbedjan inför Honom också under natten, och prisa och lova Honom utan avbrott en hel natt.

إِنَّ هَـٰٓؤُلَآءِ يُحِبُّونَ ٱلْعَاجِلَةَ وَيَذَرُونَ وَرَآءَهُمْ يَوْمًۭا ثَقِيلًۭا ﴿٢٧﴾

De älskar livet och dess flyktiga glädjeämnen [över allt annat] och de skjuter undan [alla tankar på] den svåra Dag [som skall komma].

نَّحْنُ خَلَقْنَـٰهُمْ وَشَدَدْنَآ أَسْرَهُمْ ۖ وَإِذَا شِئْنَا بَدَّلْنَآ أَمْثَـٰلَهُمْ تَبْدِيلًا ﴿٢٨﴾

Det är Vi som har skapat dem och gett deras lemmar och leder styrka, men om Vi vill kan Vi i deras ställe sätta andra, som liknar dem.

إِنَّ هَـٰذِهِۦ تَذْكِرَةٌۭ ۖ فَمَن شَآءَ ٱتَّخَذَ إِلَىٰ رَبِّهِۦ سَبِيلًۭا ﴿٢٩﴾

DETTA är en påminnelse. Låt då den som vill, söka en väg till sin Herre!

وَمَا تَشَآءُونَ إِلَّآ أَن يَشَآءَ ٱللَّهُ ۚ إِنَّ ٱللَّهَ كَانَ عَلِيمًا حَكِيمًۭا ﴿٣٠﴾

Men ni kan bara vilja om [också] Gud vill [att ni söker denna väg]; Gud är allvetande, vis.

يُدْخِلُ مَن يَشَآءُ فِى رَحْمَتِهِۦ ۚ وَٱلظَّـٰلِمِينَ أَعَدَّ لَهُمْ عَذَابًا أَلِيمًۢا ﴿٣١﴾

Han innesluter den Han vill i Sin nåd; men för de orättfärdiga har Han ett plågsamt straff i beredskap.

وَٱلْمُرْسَلَـٰتِ عُرْفًۭا ﴿١﴾

JAG KALLAR till vittnen [vindarna] som sänds ut, en efter en

فَٱلْعَـٰصِفَـٰتِ عَصْفًۭا ﴿٢﴾

och som kan växa till en rasande orkan!

وَٱلنَّـٰشِرَٰتِ نَشْرًۭا ﴿٣﴾

Och [uppenbarelserna] som lägger fram [sanningen]

فَٱلْفَـٰرِقَـٰتِ فَرْقًۭا ﴿٤﴾

och därmed skiljer [rätt från orätt]

فَٱلْمُلْقِيَـٰتِ ذِكْرًا ﴿٥﴾

och ger en påminnelse,

عُذْرًا أَوْ نُذْرًا ﴿٦﴾

som befriar på samma gång som den varnar!

إِنَّمَا تُوعَدُونَ لَوَٰقِعٌۭ ﴿٧﴾

DET SOM har lovats er skall helt visst komma,

فَإِذَا ٱلنُّجُومُ طُمِسَتْ ﴿٨﴾

när stjärnorna förlorar sitt ljus,

وَإِذَا ٱلسَّمَآءُ فُرِجَتْ ﴿٩﴾

och himlen rämnar,

وَإِذَا ٱلْجِبَالُ نُسِفَتْ ﴿١٠﴾

och bergen [smulas sönder till stoft] som skingras för vinden,

وَإِذَا ٱلرُّسُلُ أُقِّتَتْ ﴿١١﴾

och timmen slår då sändebuden kallas fram [för att vittna].

لِأَىِّ يَوْمٍ أُجِّلَتْ ﴿١٢﴾

Vilken är den Dag då detta skall ske

لِيَوْمِ ٱلْفَصْلِ ﴿١٣﴾

[Det är] Åtskillnadens dag!

وَمَآ أَدْرَىٰكَ مَا يَوْمُ ٱلْفَصْلِ ﴿١٤﴾

Vad kan låta dig förstå vad Åtskillnadens dag betyder

وَيْلٌۭ يَوْمَئِذٍۢ لِّلْمُكَذِّبِينَ ﴿١٥﴾

Förlorarna denna Dag är de som förkastade sanningen!

أَلَمْ نُهْلِكِ ٱلْأَوَّلِينَ ﴿١٦﴾

Lät Vi inte [förnekarna] i gångna tider gå under

ثُمَّ نُتْبِعُهُمُ ٱلْـَٔاخِرِينَ ﴿١٧﴾

Och Vi skall låta senare tiders [förnekare] följa dem!

كَذَٰلِكَ نَفْعَلُ بِٱلْمُجْرِمِينَ ﴿١٨﴾

Så behandlar Vi de obotfärdiga syndarna!

وَيْلٌۭ يَوْمَئِذٍۢ لِّلْمُكَذِّبِينَ ﴿١٩﴾

Förlorarna denna Dag är de som förkastade sanningen!

أَلَمْ نَخْلُقكُّم مِّن مَّآءٍۢ مَّهِينٍۢ ﴿٢٠﴾

Skapade Vi er inte av en oansenlig vätska

فَجَعَلْنَـٰهُ فِى قَرَارٍۢ مَّكِينٍ ﴿٢١﴾

som Vi sedan lämnade i [skötets] säkra förvar

إِلَىٰ قَدَرٍۢ مَّعْلُومٍۢ ﴿٢٢﴾

till en fastställd tidpunkt

فَقَدَرْنَا فَنِعْمَ ٱلْقَـٰدِرُونَ ﴿٢٣﴾

Så har Vi fogat det - och hur förträffligt har Vi inte fogat det!

وَيْلٌۭ يَوْمَئِذٍۢ لِّلْمُكَذِّبِينَ ﴿٢٤﴾

Förlorarna denna Dag är de som förkastade sanningen!

أَلَمْ نَجْعَلِ ٱلْأَرْضَ كِفَاتًا ﴿٢٥﴾

Har Vi inte gjort jorden till en behållare [som rymmer]

أَحْيَآءًۭ وَأَمْوَٰتًۭا ﴿٢٦﴾

levande och döda?

وَجَعَلْنَا فِيهَا رَوَٰسِىَ شَـٰمِخَـٰتٍۢ وَأَسْقَيْنَـٰكُم مَّآءًۭ فُرَاتًۭا ﴿٢٧﴾

Och sänkt ned i den höga, fast förankrade berg och gett er sött vatten att dricka?

وَيْلٌۭ يَوْمَئِذٍۢ لِّلْمُكَذِّبِينَ ﴿٢٨﴾

Förlorarna denna Dag är de som förkastade sanningen!

ٱنطَلِقُوٓا۟ إِلَىٰ مَا كُنتُم بِهِۦ تُكَذِّبُونَ ﴿٢٩﴾

FORTSÄTT er väg mot den [verklighet] som ni alltid förnekade!

ٱنطَلِقُوٓا۟ إِلَىٰ ظِلٍّۢ ذِى ثَلَـٰثِ شُعَبٍۢ ﴿٣٠﴾

Fortsätt mot den tredubbla skuggan,

لَّا ظَلِيلٍۢ وَلَا يُغْنِى مِنَ ٱللَّهَبِ ﴿٣١﴾

som varken svalkar eller ger skydd mot lågorna,

إِنَّهَا تَرْمِى بِشَرَرٍۢ كَٱلْقَصْرِ ﴿٣٢﴾

vilka liksom stockarna [i en brasa] sänder ut gnistor

كَأَنَّهُۥ جِمَـٰلَتٌۭ صُفْرٌۭ ﴿٣٣﴾

[i en oavbruten ström], som ett rep tvinnat av eld!

وَيْلٌۭ يَوْمَئِذٍۢ لِّلْمُكَذِّبِينَ ﴿٣٤﴾

Förlorarna denna Dag är de som förkastade sanningen!

هَـٰذَا يَوْمُ لَا يَنطِقُونَ ﴿٣٥﴾

De kommer inte att kunna säga något denna Dag;

وَلَا يُؤْذَنُ لَهُمْ فَيَعْتَذِرُونَ ﴿٣٦﴾

ingen kommer att tillåtas urskulda sig.

وَيْلٌۭ يَوْمَئِذٍۢ لِّلْمُكَذِّبِينَ ﴿٣٧﴾

Förlorarna denna Dag är de som förkastade sanningen!

هَـٰذَا يَوْمُ ٱلْفَصْلِ ۖ جَمَعْنَـٰكُمْ وَٱلْأَوَّلِينَ ﴿٣٨﴾

Det är Åtskillnadens dag [då Gud skall skilja de goda från de onda och säga:] "Vi har fört er samman med förnekarna från gångna tider;

فَإِن كَانَ لَكُمْ كَيْدٌۭ فَكِيدُونِ ﴿٣٩﴾

har ni någon [oprövad] krigslist [för att slingra er undan straffet], använd den då mot Mig!"

وَيْلٌۭ يَوْمَئِذٍۢ لِّلْمُكَذِّبِينَ ﴿٤٠﴾

Förlorarna denna Dag är de som förkastade sanningen!

إِنَّ ٱلْمُتَّقِينَ فِى ظِلَـٰلٍۢ وَعُيُونٍۢ ﴿٤١﴾

DE SOM fruktade Gud skall få njuta av [svalkande] skugga bland [porlande] källor,

وَفَوَٰكِهَ مِمَّا يَشْتَهُونَ ﴿٤٢﴾

och alla frukter som de har lust till [skall de få].

كُلُوا۟ وَٱشْرَبُوا۟ هَنِيٓـًٔۢا بِمَا كُنتُمْ تَعْمَلُونَ ﴿٤٣﴾

[Och de skall uppmanas:] "Ät och drick av hjärtans lust; [detta är belöningen] för era handlingar [i livet]!"

إِنَّا كَذَٰلِكَ نَجْزِى ٱلْمُحْسِنِينَ ﴿٤٤﴾

Så lönar Vi dem som gör det goda och det rätta;

وَيْلٌۭ يَوْمَئِذٍۢ لِّلْمُكَذِّبِينَ ﴿٤٥﴾

men förlorarna denna Dag är de som förkastade sanningen!

كُلُوا۟ وَتَمَتَّعُوا۟ قَلِيلًا إِنَّكُم مُّجْرِمُونَ ﴿٤٦﴾

ÄT OCH gläds åt livet en liten tid, ni trotsiga, obotfärdiga syndare!

وَيْلٌۭ يَوْمَئِذٍۢ لِّلْمُكَذِّبِينَ ﴿٤٧﴾

Förlorarna denna Dag är de som förkastade sanningen!

وَإِذَا قِيلَ لَهُمُ ٱرْكَعُوا۟ لَا يَرْكَعُونَ ﴿٤٨﴾

När de uppmanades att böja ryggen [inför Gud], böjde de den inte;

وَيْلٌۭ يَوْمَئِذٍۢ لِّلْمُكَذِّبِينَ ﴿٤٩﴾

ja, förlorarna denna Dag är de som förkastade sanningen!

فَبِأَىِّ حَدِيثٍۭ بَعْدَهُۥ يُؤْمِنُونَ ﴿٥٠﴾

På vilket budskap skall de hädanefter tro?