Läs sura At-Takwir

إِذَا ٱلشَّمْسُ كُوِّرَتْ ﴿١﴾

NÄR SOLEN lindas in [i mörker],

وَإِذَا ٱلنُّجُومُ ٱنكَدَرَتْ ﴿٢﴾

och stjärnorna mister sitt sken,

وَإِذَا ٱلْجِبَالُ سُيِّرَتْ ﴿٣﴾

och bergen sätts i rörelse,

وَإِذَا ٱلْعِشَارُ عُطِّلَتْ ﴿٤﴾

och de dräktiga kamelstona lämnas utan tillsyn,

وَإِذَا ٱلْوُحُوشُ حُشِرَتْ ﴿٥﴾

och de vilda djuren tyr sig till varandra,

وَإِذَا ٱلْبِحَارُ سُجِّرَتْ ﴿٦﴾

och haven fattar eld,

وَإِذَا ٱلنُّفُوسُ زُوِّجَتْ ﴿٧﴾

och själarna förs samman [de goda med de goda, de onda med de onda],

وَإِذَا ٱلْمَوْءُۥدَةُ سُئِلَتْ ﴿٨﴾

och den nyfödda, som begravdes levande, tillfrågas

بِأَىِّ ذَنۢبٍۢ قُتِلَتْ ﴿٩﴾

för vilket brott hon miste livet,

وَإِذَا ٱلصُّحُفُ نُشِرَتْ ﴿١٠﴾

och [räkenskapens] böcker öppnas,

وَإِذَا ٱلسَّمَآءُ كُشِطَتْ ﴿١١﴾

och himlens [förhänge] dras ifrån,

وَإِذَا ٱلْجَحِيمُ سُعِّرَتْ ﴿١٢﴾

och helvetets [ugnar] fyras under,

وَإِذَا ٱلْجَنَّةُ أُزْلِفَتْ ﴿١٣﴾

och paradiset görs synligt -

عَلِمَتْ نَفْسٌۭ مَّآ أَحْضَرَتْ ﴿١٤﴾

[då] skall varje själ få veta vad den har fört med sig [till Domen].

فَلَآ أُقْسِمُ بِٱلْخُنَّسِ ﴿١٥﴾

JAG kallar att vittna planeterna,

ٱلْجَوَارِ ٱلْكُنَّسِ ﴿١٦﴾

som, när de följer sina banor, döljer sig [under horisonten],

وَٱلَّيْلِ إِذَا عَسْعَسَ ﴿١٧﴾

och natten, när dess mörker sänker sig,

وَٱلصُّبْحِ إِذَا تَنَفَّسَ ﴿١٨﴾

och morgonen, när den drar sitt [första] andetag. -

إِنَّهُۥ لَقَوْلُ رَسُولٍۢ كَرِيمٍۢ ﴿١٩﴾

Denna [Skrift] är förvisso [Guds] ord, framsagda av en ädel budbärare,

ذِى قُوَّةٍ عِندَ ذِى ٱلْعَرْشِ مَكِينٍۢ ﴿٢٠﴾

en som äger stor makt och vars plats är nära Herren till allmaktens tron,

مُّطَاعٍۢ ثَمَّ أَمِينٍۢ ﴿٢١﴾

åtlydd och därtill högt betrodd!

وَمَا صَاحِبُكُم بِمَجْنُونٍۢ ﴿٢٢﴾

Er landsman är inte besatt av andar -

وَلَقَدْ رَءَاهُ بِٱلْأُفُقِ ٱلْمُبِينِ ﴿٢٣﴾

han såg helt visst [budbäraren] vid den klara horisonten -

وَمَا هُوَ عَلَى ٱلْغَيْبِ بِضَنِينٍۢ ﴿٢٤﴾

och han undanhåller ingenting av [vad han fått veta av] det som är dolt för människor.

وَمَا هُوَ بِقَوْلِ شَيْطَـٰنٍۢ رَّجِيمٍۢ ﴿٢٥﴾

Och i [Skriften] finns ingalunda ord av en utstött demon.

فَأَيْنَ تَذْهَبُونَ ﴿٢٦﴾

Vilken väg skall ni [nu] slå in på [i försöken att beljuga och misstänkliggöra den]

إِنْ هُوَ إِلَّا ذِكْرٌۭ لِّلْعَـٰلَمِينَ ﴿٢٧﴾

Denna [Skrift] är ingenting mindre än en påminnelse till alla människor -

لِمَن شَآءَ مِنكُمْ أَن يَسْتَقِيمَ ﴿٢٨﴾

till dem av er som vill följa en rak väg.

وَمَا تَشَآءُونَ إِلَّآ أَن يَشَآءَ ٱللَّهُ رَبُّ ٱلْعَـٰلَمِينَ ﴿٢٩﴾

Men ni kan bara vilja [det] i den mån Gud, världarnas Herre, vill [att ni följer denna väg].