Läs Ruku 542 i Koranen

وَٱلْعَـٰدِيَـٰتِ ضَبْحًۭا ﴿1﴾

SE de frustande stridshästarna!

فَٱلْمُورِيَـٰتِ قَدْحًۭا ﴿2﴾

Se hur deras [hovar] slår upp gnistor

فَٱلْمُغِيرَٰتِ صُبْحًۭا ﴿3﴾

när de galopperar till anfall i den tidiga morgonen

فَأَثَرْنَ بِهِۦ نَقْعًۭا ﴿4﴾

[och] hur de river upp moln av damm

فَوَسَطْنَ بِهِۦ جَمْعًا ﴿5﴾

när de stormar fram i stridsvimlet!

إِنَّ ٱلْإِنسَـٰنَ لِرَبِّهِۦ لَكَنُودٌۭ ﴿6﴾

MÄNNISKAN är sannerligen djupt otacksam mot sin Herre -

وَإِنَّهُۥ عَلَىٰ ذَٰلِكَ لَشَهِيدٌۭ ﴿7﴾

om detta vittnar hon själv -

وَإِنَّهُۥ لِحُبِّ ٱلْخَيْرِ لَشَدِيدٌ ﴿8﴾

och visar sin kärlek till rikedom i ivern [att samla mer].

۞ أَفَلَا يَعْلَمُ إِذَا بُعْثِرَ مَا فِى ٱلْقُبُورِ ﴿9﴾

Vet hon inte [att] då det som göms i gravarna strös omkring

وَحُصِّلَ مَا فِى ٱلصُّدُورِ ﴿10﴾

och det som människorna har dolt i sina hjärtan uppenbaras;

إِنَّ رَبَّهُم بِهِمْ يَوْمَئِذٍۢ لَّخَبِيرٌۢ ﴿11﴾

den Dagen [skall det bli uppenbart att] deras Herre var väl underrättad om dem.