Läs sida 452 av Koranen

مَا لَكُمْ كَيْفَ تَحْكُمُونَ ﴿154﴾

Hur är det fatt med ert omdöme?

أَفَلَا تَذَكَّرُونَ ﴿155﴾

Detta borde ni noga tänka över!

أَمْ لَكُمْ سُلْطَـٰنٌۭ مُّبِينٌۭ ﴿156﴾

Eller har ni klara bevis [för vad ni påstår]

فَأْتُوا۟ بِكِتَـٰبِكُمْ إِن كُنتُمْ صَـٰدِقِينَ ﴿157﴾

Lägg då fram, om ni talar sanning, den Skrift [som ni stöder er på]!

وَجَعَلُوا۟ بَيْنَهُۥ وَبَيْنَ ٱلْجِنَّةِ نَسَبًۭا ۚ وَلَقَدْ عَلِمَتِ ٱلْجِنَّةُ إِنَّهُمْ لَمُحْضَرُونَ ﴿158﴾

De anser att det råder släktskap mellan Honom och osynliga väsen; och ändå vet dessa väsen att de skall föras fram [inför Gud för rannsakan och dom]!

سُبْحَـٰنَ ٱللَّهِ عَمَّا يَصِفُونَ ﴿159﴾

Stor är Gud i Sin härlighet, fjärran från [försöken] att beskriva [Hans Väsen]!

إِلَّا عِبَادَ ٱللَّهِ ٱلْمُخْلَصِينَ ﴿160﴾

Men Guds hängivna tjänare beter sig inte på detta sätt.

فَإِنَّكُمْ وَمَا تَعْبُدُونَ ﴿161﴾

Och ni kan inte - och inte heller de [väsen eller krafter] som ni tillber -

مَآ أَنتُمْ عَلَيْهِ بِفَـٰتِنِينَ ﴿162﴾

locka någon att vända sig ifrån Honom,

إِلَّا مَنْ هُوَ صَالِ ٱلْجَحِيمِ ﴿163﴾

utom den som redan [har slagit in på vägen] till helvetet.

وَمَا مِنَّآ إِلَّا لَهُۥ مَقَامٌۭ مَّعْلُومٌۭ ﴿164﴾

[Änglarna säger:] "Det finns inte en av oss som inte har sin bestämda plats;

وَإِنَّا لَنَحْنُ ٱلصَّآفُّونَ ﴿165﴾

det är helt visst vi som ställer upp i sluten ordning

وَإِنَّا لَنَحْنُ ٱلْمُسَبِّحُونَ ﴿166﴾

och vi som prisar [Hans] härlighet!"

وَإِن كَانُوا۟ لَيَقُولُونَ ﴿167﴾

FÖRR HÖRDES ofta de [som förnekar sanningen] säga:

لَوْ أَنَّ عِندَنَا ذِكْرًۭا مِّنَ ٱلْأَوَّلِينَ ﴿168﴾

"Om vi [till stöd] hade haft ett ord från våra förfäders tid,

لَكُنَّا عِبَادَ ٱللَّهِ ٱلْمُخْلَصِينَ ﴿169﴾

skulle vi säkert ha blivit Guds sanna tjänare."

فَكَفَرُوا۟ بِهِۦ ۖ فَسَوْفَ يَعْلَمُونَ ﴿170﴾

Och [nu när ordet från Gud har nått dem] vill de inte tro på det! Men de skall få veta [vad det var som de förnekade]!

وَلَقَدْ سَبَقَتْ كَلِمَتُنَا لِعِبَادِنَا ٱلْمُرْسَلِينَ ﴿171﴾

Vi har redan gett Våra tjänare, budbärarna, Vårt löfte

إِنَّهُمْ لَهُمُ ٱلْمَنصُورُونَ ﴿172﴾

att de skall få all hjälp

وَإِنَّ جُندَنَا لَهُمُ ٱلْغَـٰلِبُونَ ﴿173﴾

och att Våra styrkor [av troende] skall hemföra segern.

فَتَوَلَّ عَنْهُمْ حَتَّىٰ حِينٍۢ ﴿174﴾

Håll dig nu en tid ifrån dem [Muhammad]

وَأَبْصِرْهُمْ فَسَوْفَ يُبْصِرُونَ ﴿175﴾

men ha dem under uppsikt - [när lidandet drabbar dem] kommer de att inse [sanningen].

أَفَبِعَذَابِنَا يَسْتَعْجِلُونَ ﴿176﴾

Vill de [verkligen] att Vårt straff kommer över dem med en gång?

فَإِذَا نَزَلَ بِسَاحَتِهِمْ فَسَآءَ صَبَاحُ ٱلْمُنذَرِينَ ﴿177﴾

Då måste det bli ett dystert uppvaknande för dem när de ser [straffet] på planen framför sitt hus, de som inte lät sig varnas!

وَتَوَلَّ عَنْهُمْ حَتَّىٰ حِينٍۢ ﴿178﴾

Håll dig [alltså] nu en tid ifrån dem

وَأَبْصِرْ فَسَوْفَ يُبْصِرُونَ ﴿179﴾

men ha [dem] under uppsikt - de kommer att inse [sanningen].

سُبْحَـٰنَ رَبِّكَ رَبِّ ٱلْعِزَّةِ عَمَّا يَصِفُونَ ﴿180﴾

STOR är din Herre, den Allsmäktige, i Sin härlighet, fjärran från [försöken] att beskriva [Hans Väsen]!

وَسَلَـٰمٌ عَلَى ٱلْمُرْسَلِينَ ﴿181﴾

Och fred och välsignelse över [Hans] budbärare!

وَٱلْحَمْدُ لِلَّهِ رَبِّ ٱلْعَـٰلَمِينَ ﴿182﴾

Lova och prisa Gud, världarnas Herre!