Läs Ruku 512 i Koranen

كَلَّا بَلْ تُحِبُّونَ ٱلْعَاجِلَةَ ﴿٢٠﴾

NEJ! Ni [människor] älskar detta liv och dess flyktiga [glädjeämnen]

وَتَذَرُونَ ٱلْـَٔاخِرَةَ ﴿٢١﴾

[till den grad att] ni skjuter tankarna på evigheten åt sidan!

وُجُوهٌۭ يَوْمَئِذٍۢ نَّاضِرَةٌ ﴿٢٢﴾

Den Dagen skall [någras] ansikten lysas upp av glädje -

إِلَىٰ رَبِّهَا نَاظِرَةٌۭ ﴿٢٣﴾

de får skåda sin Herre -

وَوُجُوهٌۭ يَوْمَئِذٍۭ بَاسِرَةٌۭ ﴿٢٤﴾

medan mörka skuggor kommer att skymma [andras] ansikten -

تَظُنُّ أَن يُفْعَلَ بِهَا فَاقِرَةٌۭ ﴿٢٥﴾

de grubblar över det lidande som väntar dem.

كَلَّآ إِذَا بَلَغَتِ ٱلتَّرَاقِىَ ﴿٢٦﴾

NEJ! När [den döende] är nära att utandas sin sista suck

وَقِيلَ مَنْ ۜ رَاقٍۢ ﴿٢٧﴾

och de [anhöriga] frågar: "Vem har det botemedel [som kan rädda honom]?"

وَظَنَّ أَنَّهُ ٱلْفِرَاقُ ﴿٢٨﴾

och han själv tänker att avskedets stund är inne

وَٱلْتَفَّتِ ٱلسَّاقُ بِٱلسَّاقِ ﴿٢٩﴾

och vånda läggs till vånda.

إِلَىٰ رَبِّكَ يَوْمَئِذٍ ٱلْمَسَاقُ ﴿٣٠﴾

Då återstår [bara] den sista färden till din Herre!