Läs Ruku 389 i Koranen

وَلَقَدْ مَنَنَّا عَلَىٰ مُوسَىٰ وَهَـٰرُونَ ﴿114﴾

VI VISADE sannerligen Moses och Aron stor nåd,

وَنَجَّيْنَـٰهُمَا وَقَوْمَهُمَا مِنَ ٱلْكَرْبِ ٱلْعَظِيمِ ﴿115﴾

då Vi räddade dem och deras landsmän ur [träldomens] förbannelse

وَنَصَرْنَـٰهُمْ فَكَانُوا۟ هُمُ ٱلْغَـٰلِبِينَ ﴿116﴾

och Vi hjälpte dem till seger över [sina fiender].

وَءَاتَيْنَـٰهُمَا ٱلْكِتَـٰبَ ٱلْمُسْتَبِينَ ﴿117﴾

Och Vi gav dem Skriften där allt framstår klart och tydligt,

وَهَدَيْنَـٰهُمَا ٱلصِّرَٰطَ ٱلْمُسْتَقِيمَ ﴿118﴾

och ledde dem på den raka vägen.

وَتَرَكْنَا عَلَيْهِمَا فِى ٱلْـَٔاخِرِينَ ﴿119﴾

Och Vi lät deras minne bevaras av senare släkten

سَلَـٰمٌ عَلَىٰ مُوسَىٰ وَهَـٰرُونَ ﴿120﴾

[som ber:] "Fred och välsignelse över Moses och Aron!"

إِنَّا كَذَٰلِكَ نَجْزِى ٱلْمُحْسِنِينَ ﴿121﴾

Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta. -

إِنَّهُمَا مِنْ عِبَادِنَا ٱلْمُؤْمِنِينَ ﴿122﴾

De var två av Våra sant troende tjänare.

وَإِنَّ إِلْيَاسَ لَمِنَ ٱلْمُرْسَلِينَ ﴿123﴾

ÄVEN ELIA var en av [Våra] budbärare,

إِذْ قَالَ لِقَوْمِهِۦٓ أَلَا تَتَّقُونَ ﴿124﴾

och han sade till sitt folk: "Fruktar ni alls inte Gud

أَتَدْعُونَ بَعْلًۭا وَتَذَرُونَ أَحْسَنَ ٱلْخَـٰلِقِينَ ﴿125﴾

Ni åkallar Baal och överger Gud, den bäste Skaparen,

ٱللَّهَ رَبَّكُمْ وَرَبَّ ءَابَآئِكُمُ ٱلْأَوَّلِينَ ﴿126﴾

Gud, er Herre och era förfäders Herre!"

فَكَذَّبُوهُ فَإِنَّهُمْ لَمُحْضَرُونَ ﴿127﴾

Men de beskyllde honom för lögn och de skall sannerligen kallas fram [för att dömas] -

إِلَّا عِبَادَ ٱللَّهِ ٱلْمُخْلَصِينَ ﴿128﴾

men inte så Guds sanna tjänare. -

وَتَرَكْنَا عَلَيْهِ فِى ٱلْـَٔاخِرِينَ ﴿129﴾

Och Vi lät hans minne bevaras av senare släkten

سَلَـٰمٌ عَلَىٰٓ إِلْ يَاسِينَ ﴿130﴾

[som ber:] "Fred och välsignelse över Elia och dem som följde honom!"

إِنَّا كَذَٰلِكَ نَجْزِى ٱلْمُحْسِنِينَ ﴿131﴾

Så belönar Vi dem som gör det goda och det rätta. -

إِنَّهُۥ مِنْ عِبَادِنَا ٱلْمُؤْمِنِينَ ﴿132﴾

Han var en av Våra sant troende tjänare.

وَإِنَّ لُوطًۭا لَّمِنَ ٱلْمُرْسَلِينَ ﴿133﴾

ÄVEN LOT var en av [Våra] budbärare.

إِذْ نَجَّيْنَـٰهُ وَأَهْلَهُۥٓ أَجْمَعِينَ ﴿134﴾

Vi räddade honom och hela hans familj

إِلَّا عَجُوزًۭا فِى ٱلْغَـٰبِرِينَ ﴿135﴾

utom en gammal kvinna, som var bland dem som dröjde sig kvar,

ثُمَّ دَمَّرْنَا ٱلْـَٔاخَرِينَ ﴿136﴾

och därpå lät Vi de övriga gå under.

وَإِنَّكُمْ لَتَمُرُّونَ عَلَيْهِم مُّصْبِحِينَ ﴿137﴾

Ni passerar [ännu i dag] deras [ödelagda boplatser] tidigt om morgonen

وَبِٱلَّيْلِ ۗ أَفَلَا تَعْقِلُونَ ﴿138﴾

och när natten faller på. Vill ni inte använda ert förstånd