Iblis och demonerna

Skapad av eld hade Iblis nått en hög rang genom sin dyrkan; när Allah beföll änglarna att falla ned inför Adam greps han av högmod: « jag är bättre än han: Du skapade mig av eld, och Du skapade honom av lera. » Han vägrade, blev förbannad och fördriven, med anstånd « till uppståndelsens dag ». Från sin tron på havet « sänder han varje dag ut sina härar », och den störste frestaren är högst i rang i hans ögon. De trolösa demonerna stenas av meteorer och blandar hundra lögner i ordet de stjäl; den som vänder sig från den Nådiges åminnelse får en demon tilldelad sig som följeslagare.

Iblis och vägran att falla ned

» När Allah blåste in i Adam av Sin ande, såsom det skall komma, och beföll änglarna att falla ned inför honom, trädde en stor avund in i Iblis, och han vägrade att falla ned inför honom: « jag är bättre än han: Du har skapat mig av eld, och Du har skapat honom av lera. » Han motsade därför befallningen, invände mot världarnas Herre, smådde i sitt tal, avlägsnade sig från sin Herres barmhärtighet, degraderades från den rang han hade nått genom sin dyrkan, och han hade satt sig i släkte hos änglarna utan att vara av deras art: ty han är skapad av eld, och de av ljus: hans natur svek honom alltså i det största behov han hade av den, och han återvände till sin eldnatur. « Då föll alla änglarna ned tillsammans, utan undantag, utom Iblis, som blåste upp sig i högmod och hörde till de trolösa. Och när Vi sade till änglarna: fallen ned inför Adam: föll de ned, utom Iblis, som hörde till jinnerna, och han gjorde olydnad mot sin Herres befallning.

Skulle ni ta honom och hans avkomma till beskyddare i Min ställe, medan de är er fiender? Vilken dålig byteshandel för de orättfärdiga. »

Iblis steg alltså ned från den höga rangen, och Han förbjöd honom att vistades på himlen: han steg ned på jorden förödmjukad, föraktad, förbannad, fördriven, hotad av elden, han och dem som följer honom av jinner och människor; och trots detta kämpade han med alla sina krafter för att vilseleda Adams söner på alla vägar och med alla bakhåll:

« SE, VI sade till änglarna: "Fall ned på era ansikten inför Adam", och [alla] föll ned utom Iblees. Han sade: "Skall jag falla ned inför den som Du har skapat av lera?" [Och] han fortsatte: "Denne som Du har satt högre än mig - om Du vill ge mig uppskov till Uppståndelsens dag, svär jag att jag skall förmå hans avkomma att blint lyda mig, alla utom ett fåtal! Vad anser Du om detta?" [Gud] svarade: "Bort härifrån! [Vi ger dig detta uppskov, men] ni skall få helvetet som belöning, du och de som följer dig - en riklig belöning!

[Du kan] egga så många av dem som du förmår med din [lockande] röst och båda upp dina hjälptrupper och ge dig i lag med dem [och driva dem] att samla rikedomar [på orätta vägar] och [förmå dem att i syndiga förbindelser avla] barn, och ge dem löften - även om Djävulens löften inte är mer än bländverk. - Men du skall inte ha någon makt över Mina [sanna] tjänare; ingen som sätter sin lit till din Herre behöver ett annat skydd." » Sura 17, 61-65

Vi skall redogöra för siran i detalj vid omtalandet av Adams (fred vare med honom) skapelse. Ärendet är att jinnerna skapades av eld: liksom Adams söner äter de, dricker de och förökar sig; bland dem finns troende och bland dem trolösa, såsom den Högste har underrättat om dem i sura al-Jinn:

Demonerna och Iblis anstånd

Vad de trolösa bland jinnerna beträffar: bland dem demonerna, och deras förste och störste är Iblis, Adams, människornas fader, fiende. Allah (Han vare förhärligad) har släppt honom, och hans avkomma, över Adam och hans avkomma, och Han har garanterat skyddet åt den som tror på Honom, håller Hans sändebud för sannfärdiga och följer lagen som kommit från dem: « Mina tjänare: du har ingen makt över dem: din Herre räcker som beskyddare. » Och Iblis såg sin förmodan besannas på dem: de följde honom, utom en grupp troende: « Han hade ingen makt över dem, om inte för att Vi skulle skilja den som tror på det kommande från den som tvivlar på det: och din Herre är Väktare över allt. » « o Adams söner, låt inte djävulen fresta er, såsom han lät era föräldrar gå ut ur Paradiset, ryckande deras kläde för att visa dem deras nakenhet: han ser er, han och hans stam, därifrån ni inte ser dem: Vi har gjort demonerna till beskyddare åt dem som inte tror. »

« Och se, då sade din Herre till änglarna: "Jag skall skapa människan av ljudande krukmakarlera, av formbar gyttja, och när Jag har format henne och andats in i henne något av Min ande, fall då ned på era ansikten inför henne!" Därpå föll änglarna ned [inför människan], alla utom Iblees, som vägrade att ansluta sig till dem som föll ned [inför henne]. [Gud] sade: "Iblees! Varför faller du inte ned på ditt ansikte som de andra?" [Iblees] svarade: "Jag är inte den som skall falla ned inför en människa, som Du har skapat av ljudande krukmakarlera, av formbar gyttja." [Gud] sade: "Bort härifrån! Utstött skall du vara

och [Min] förbannelse [skall följa dig] till Domens dag!" [Iblees] sade: "Herre! Bevilja mig anstånd till den Dag då [människorna] skall uppväckas från de döda!" [Gud] svarade: "Du är en av dem som skall beviljas anstånd till den Dag vars ankomsttid är känd [av Mig ensam]." [Iblees] sade: "Herre! Eftersom Du har kommit mig att begå ett felsteg, lovar jag att [för människorna] utmåla [det onda] på jorden i de mest förföriska färger och att leda dem alla till synd, [alla] utom dem som är Dina verkliga, hängivna tjänare!" [Gud] sade: "Detta är för Mig en rak väg;

du skall inte ha makt över andra av Mina tjänare än dem som helt gått vilse och [av fri vilja] följer dig. Helvetet är den fastställda mötesplatsen för dem alla - det har sju portar, som var och en skall få sin bestämda andel [av syndare]." » Sura 15, 28-44

Den Högste har omtalat denna sira i sura al-Baqara, i al-A'raf, här, i sura Subhan, i sura Ta-Ha och i sura Sad: vi har behandlat den till fullo på dess ställen i vår bok Tafsiren: Allah tillhör lovsången. Och vi skall framställa den i Adams sira, om Allah vill.

Ärendet: Allah har beviljat Iblis ett anstånd och skjutit upp honom till uppståndelsens dag, som prövning för Sina tjänare och ett avprövande av dem från Hans sida: « Han hade ingen makt över dem, om inte för att Vi skulle skilja den som tror på det kommande från den som tvivlar på det: och din Herre är Väktare över allt. »

« Och när Guds dom har fallit skall Djävulen säga: "Gud gav er ett löfte och löftet var sant. Jag har också gett er löften, men jag har svikit dem. Jag hade ingen myndighet över er, men jag kunde kalla på er och [när jag kallade på er] besvarade ni min kallelse. Klandra då inte mig; klandra er själva. Jag kan inte hjälpa er och ni kan inte hjälpa mig. Jag tar avstånd från det [ni förr gjorde, då] ni gav mig en plats vid Guds sida." Ja, de som begår [sådan svår] orätt har ett plågsamt straff att vänta.

Men de som tror och lever ett rättskaffens liv skall föras till lustgårdar, vattnade av bäckar, där de skall förbli till evig tid i enlighet med deras Herres vilja, och där [änglarna] skall välkomna dem med fredshälsningen. HAR DU inte tänkt på den liknelse som Gud framställer om det goda ordet? [Det goda ordet] är som ett starkt och friskt träd, fast rotat, som sträcker sina grenar mot skyn - » Sura 14, 22-24

Iblis, må Allah förbanna honom, lever nu, anstående till uppståndelsens dag enligt Koranens text; och han har en tron på havets yta, och han sitter där, och sänder sina härar för att kasta det onda och frestelserna mellan folket: « Förvisso var djävulens ränk svag » (an-Nisa, 76). Hans kunya är Abu Kourdous.

Iblis tron på havet

Historien om Ibn Sayyad: Profeten (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade till honom: « Vad ser du? » « Jag ser en tron på vattnet. » Han sade: « Gå: du skall inte gå förbi ditt rang. » Han visste alltså att den uppenbarelsemateria som gjordes åt honom var demonisk, dragen från Iblis, som ser sin tron på havet: därför sade han till honom: « Gå: du skall inte gå förbi ditt rang », det vill säga: du skall inte gå förbi ditt låga, ynka, föraktade värde.

Beviset för att Iblis tron är på havet är hadithen överförd av imam Ahmad. Abu al-Mughira har berättat för oss: Safwan har berättat för oss: Ma'iz at-Tamimi berättade för mig: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade: « Iblis tron är i havet: han sänder dit varje dag sina härar, som frestar folket: och den högst i rang i hans ögon är den störste frestaren av folket. »

Ruh har berättat för oss att han hörde Jabir ibn Abdallah säga: jag hörde Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) säga: « Iblis tron är på havet: han sänder sina härar som frestar folket: den störste i hans ögon är den störste frestaren. » Han är ensam på denna väg.

Mu'ammal har berättat för oss: Hammad har berättat för oss: Ali ibn Zayd berättade för oss, efter Abu Nadra: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade till Ibn Sayyad: « Vad ser du? » « Jag ser en tron på vattnet. » « På havet, omkring den ormar. » « Det är Iblis tron. » Så har han överfört det i Jabirs Musnad. Och han sade i Abu Sa'ids Musnad: 'Affan har berättat för oss: Hammad ibn Salama underrättade oss: Ali ibn Zayd underrättade oss, efter Abu Nadra, efter Abu Sa'id: han sade till honom: « Vad ser du? » « Jag ser en tron på havet, omkring den ormar. » « Sant: det är Iblis tron. »

Imam Ahmad har överfört det på Ma'iz at-Tamimis väg, och imam Ahmad även från Abu az-Zubayr, efter Jabir: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade: « Djävulen har förtvivlat om att bli tillbedd av dem som ber: men han anstränger sig häftigt för att så split mellan dem. » Och imam Muslim har överfört, i hadithen från al-A'mash, efter Abu Sufyan Talha ibn Nafi', efter Jabir: djävulen ställer sin tron på vattnet; sedan sänder han sina avdelningar; den fjärrnast från honom är den han skiljer sig från: « Jag har följt en viss person till dess att jag lämnade honom sägande detta och det. » « Vid Allah, du har inte gjort något. » « Jag lämnade honom först när jag hade skilt honom och hans familj.

» Då närmar man sig det och fastnar vid det: « Ja, det är du. » « Ja, det är du som förtjänar äran. » « Vad du är god! » Och vissa grammatiker har tagit denna hadith som bevis för möjligheten av « ja » utan explicit subjekt: och det är sällsynt, och vår shejk hafizin Abu al-Hajjaj har föredragit den första, dömt den sannolikare och riktat den genom vad vi har nämnt: och Allah vet bäst.

Demonernas ränker bland människorna

Det varmed de skiljer mannen och hans hustru: magin som mottagits från demonerna bland människorna och jinnerna tjänar till att nå splittringen av de allierade, i högsta grad allierade, älskande och omgivande varandra med kärlek: därför tackar Iblis iveren hos den som är orsak därtill: den som Allah klandrar prisar han; och den som väcker Allahs vrede behagar han: må Allahs förbannelse vare över honom. Allah (Han vare förhärligad) har låtit nedkomma de två skyddande surorna emot alla slags onda, dess orsaker och dess utgångar:

« SÄG: "Jag söker skydd hos människornas Herre, människornas Konung, människornas Gud, mot det onda som den förrädiske frestaren viskar i människornas hjärtan, [viskar] genom [onda] osynliga väsen och [deras likar bland] människorna." » Sura 114, 1-6

Det är fastställt i de två Sahiherna, efter Anas, och i Bukharis Sahih: djävulen cirkulerar i Adams son såsom blodet cirkulerar.

Muhammad ibn Bahr har berättat för oss: 'Adi ibn Abi 'Amara har berättat för oss: Ziyad an-Numayri berättade för oss: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade: « Djävulen ställer sin mun mot Adams sons hjärta: om han åminns Allah drar han sig tillbaka; och om han glömmer börjar han äta hans hjärta: och det är den instigande som drar sig tillbaka. »

Allahs åminnelse, i det den jagar djävulen ut ur hjärtat, är en påminnelse för glömskan: « Och åminns din Herre när du glömmer » (al-Kahf, 24): « och det var blott djävulen som fick mig att glömma att åminna Honom » (al-Kahf, 63): « Djävulen fick honom alltså glömma hans Herres åminnelse » (al-Kahf, 63): « Åminn mig hos din Herre » (Yusuf, 42): munskänken glömde att åminna honom hos sin herre, det vill säga hans herre kungen. Och denna glömska var från djävulen: Yusuf blev alltså kvar i fängelset några år: « Och den av de två som blev frigiven kom ihåg efter en tid » (Yusuf, 45): han kom ihåg Yusufs ord: « Åminn mig hos din Herre. » « Efter en tid »: efter en glömska; och det vi har sagt, att den glömde är munskänken, är den riktiga av de båda uppfattningarna, såsom vi har fastställt i Tafsiren: och Allah vet bäst.

Muhammad ibn Ja'far har berättat för oss: Shu'ba har berättat för oss: Profetens (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) åsna snubblade, och jag sade: « må djävulen vara frustrerad. » Han sade: « Säg inte "må djävulen vara frustrerad": om du säger "må djävulen vara frustrerad" blåser han upp sig till att bli som ett hus, och han säger: med min kraft har jag kuvar honom; men om du säger "i Allahs namn" krymper han till att bli som en fluga. » Blott Ahmad har överfört det, och det är en god isnad. Abu Bakr al-Hanafi har berättat för oss: ad-Dahhak ibn 'Uthman berättade för oss, efter Sa'id al-Maqburi: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade: « När en av er är i moskén kommer djävulen och binder honom, såsom mannen binder sin best: när han somnar sätter han honom på sned eller snörar honom tvär: ni ser det: den påsneda ser ni böjd, inte åminnande Allah; den tvärsnörade har munnen öppen utan att åminna Allah.

» Blott Ahmad har överfört det. Ibn Numayr har berättat för oss: Thawr, det är Ibn Yazid, berättade för oss, efter Makhul: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade: « Ögat är en sanning: och djävulen och Adams sons avund följer med det. » Waqi' har berättat för oss, från Sufyan, från Mansur, från Darr ibn Abdallah al-Hamdani, efter Abdallah ibn Shaddad: en man kom till Profeten (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) och sade: o Allahs sändebud, jag säger till mig själv något som skulle vara svårare för mig än en sten som faller från himlen: att uttala det. « Allah vare ära!

Lov vare Allah som återförde hans ränk till blotta instigationen. » Och Abu Dawud och an-Nasa'i har överfört det från Mansurs hadith, och al-A'mash: båda från Darr.

Yahya ibn Bukayr har berättat för oss: al-Layth berättade för oss, efter 'Aqil: 'Urwa underrättade mig: Abu Hurayra sade: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade: « Djävulen kommer till en av er och säger: vem har skapat detta? vem har skapat detta? till dess att han säger: vem har skapat din Herre? När han når det söke han Allahs skydd och upphöre.

» Och så har Muslim överfört det från al-Layths hadith, och från az-Zuhris och Hisham ibn 'Urwas hadith: båda, från 'Urwa. « De som fruktar, när en skara av djävulen rör vid dem, kommer ihåg: och då ser de. » (al-A'raf, 201) « Och säg: Herre, jag söker Din skydd emot demonernas påbud, och jag söker Din skydd, Herre, emot deras närvaro. » (al-Mu'minun, 97-98) « Och om en instigation från djävulen rör vid dig, sök Allahs skydd: Han är Hörande, Allvetande.

» (Fussilat, 36) « När du reciterar Koranen, sök Allahs skydd emot den stenade djävulen. Han har ingen makt över dem som tror och förtröstar sig på sin Herre. Hans makt är blott över dem som tar honom till beskyddare, och dem som ställer medhjälpare vid Hans sida. » (an-Nahl, 98-100)

Imam Ahmad och Sunan-samlingarnas folk har överfört, från Abu al-Mutawakkils hadith: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) brukade säga: « Jag söker Allahs skydd, den Hörande, den Allvetande, emot den stenade djävulen: från hans nypning, hans andedräkt och hans spott. » Och därav har kommit liknande från Jubayr ibn Mut'ims överföring, från Abdallah ibn Mas'ud och från Abu Usama al-Bahili: hans nypning är döden, och det är strypningen som är anfallet; hans andedräkt är högmodet; hans spott är poesin. Det är fastställt i de två Sahiherna att Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom), när han trädde in på avträdet, sade: « Jag söker Allahs skydd emot hanen och honan »: han sökte skydd emot de manliga demonerna och de kvinnliga demonerna.

Imam Ahmad har överfört, från Surayj, från Isa ibn Yunus, från Thawr, från al-Husayn, från Abu Sa'd al-Khayr, som hörde till Umars följeslagare: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade: « Den som går för att bevärda sina behov skall gömma sig: om han inte finner annat än att samla en kulle skall han begagna den: ty djävulen leker med Adams söners sittplatser. Den som gör så har gjort väl; och den som inte gör det: ingen synd. » Och Abu Dawud och Ibn Majah har överfört det från Thawr ibn Yazids hadith. 'Uthman ibn Abi Shayba berättade för oss: Jarir berättade för oss, från al-A'mash: Sulayman ibn Surad såg två män skära varandra i närheten av Profeten (må Allahs fred och välsignelser vare över honom), och den ene av dem sade: « Jag söker Allahs skydd emot den stenade djävulen. » Han sade: « Hör du inte vad Profeten (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) säger? » Han svarade: « Jag är inte galen. » Och Muslim, Abu Dawud och an-Nasa'i har även överfört det på vägar, från al-A'mash.

Muhammad ibn 'Ubayd berättade för oss: 'Ubaydallah ibn Umar berättade för oss, från Nafi', att Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade: « Ingen av er skall äta med sin vänstra hand eller dricka med sin vänstra hand: ty djävulen äter med sin vänstra hand och dricker med sin vänstra hand. » Och detta är enligt de två Sahihernas begreppsordning med denna isnad, och den finns i Sahih på en annan väg. Imam Ahmad har överfört från Ismail ibn Abi Hakims hadith, från 'Urwa, från Aisha, att han sade: « Den som äter med sin vänstra hand äter med djävulen, och den som dricker med sin vänstra hand dricker med djävulen. »

Muhammad ibn Ja'far berättade för oss: Shu'ba underrättade oss, efter Profeten (må Allahs fred och välsignelser vare över honom), att han såg en man dricka stående: « Varför? » « Nej. » « Ställ ner det. » Blott Ahmad har överfört det på denna väg. Abd al-Razzaq berättade för oss: Ma'mar berättade för oss, från az-Zuhri, från en man: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade: « Om den som dricker stående visste vad som finns i hans buk skulle han inte dricka stående. » Och Abd al-Razzaq berättade för oss, från Ma'mar, från al-A'mash, från Abu Salih, från Abu Hurayra, från Profeten (må Allahs fred och välsignelser vare över honom), liknande az-Zuhris hadith.

Musa berättade för oss: Ibn Lahi'a berättade för oss: jag hörde Profeten (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) säga: « När mannen träder in hos sitt folk och åminner Allahs namn vid inträdet och vid matandet säger djävulen: ni skall ha vareken natt eller kvällsmål här. Och om han träder in utan att åminna Allahs namn vid inträdet: ni skall ha natten. Och om han inte åminner Allahs namn vid matandet: ni skall ha natten och kvällsmålet. » Muhammad berättade för oss: 'Abda berättade för oss: Muhammad berättade för oss, från Hisham ibn 'Urwa, efter hans fader: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade: « När solens rand stiger, uppskjut bönen till dess att den träder fram, och när solens rand försvinner, uppskjut bönen till dess att den försvinner: och bed inte vid solens uppgång och inte vid dess nedgång, ty den stiger mellan djävulens två horn, eller demonernas.

» Så har Hisham sagt. Och Muslim och an-Nasa'i har överfört det från Hishams hadith. Abdallah ibn Maslama berättade för oss, från Malik, från Abdallah ibn Dinar: jag såg Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) peka mot öster: « Här är frestelsen, här är frestelsen, varifrån djävulens horn träder fram. » Så har Bukhari överfört det ensam på denna väg.

Och i Sunan-samlingarna: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) har förbjudit att sitta mellan solen och skuggan, och sade: det är djävulens sittplats. De har nämnt om det innebörder, av vilka den bästa är: när man sitter på en sådan ort gillas skuggbildens förvridning av djävulen, i det han ser den, ty hans egen gestalt är förvriden: och det fäster sig i själarna: « Deras skugga är som om de vore djävulshuvuden »: det riktiga är att de själva är demonerna, inte en art av ormar, såsom den som påstått det bland exegeterna har påstått: och Allah vet bäst. Ty i själarna är inplanterad demonernas fulhet och änglarnas vackra gestalt, även om de inte ser dem: « Må Allahs storhet icke vare: det är inte en människa: det är blott en ädel ängel. » (Yusuf, 31)

Yahya ibn Ja'far berättade för oss: Muhammad ibn Abdallah al-Ansari berättade för oss: Ibn Jurayj underrättade oss: 'Ata underrättade mig, från Jabir: « När natten utbreder sig, håll tillbaka era barn: ty demonerna skingras i detta ögonblick; när en timme av kvällspasset gått, släpp dem. Stäng er dörr och åminn Allahs namn; släck er lampa och åminn Allahs namn; täck er vattensäck och åminn Allahs namn; täck er kärl och åminn Allahs namn, även genom att lägga något över det. » Och Ahmad har överfört det, från Yahya, från Ibn Jurayj. Ty djävulen öppnar inte en stängd dörr.

Waqi' berättade för oss, från Fitr, från Abu az-Zubayr: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade: « Stäng era dörrar, täck era kärl, knyt era vattensäckar, släck era lampor: ty djävulen öppnar inte en stängd dörr, lossar inte ett lock, lossar inte en vattensäck: och den lilla skadegöraren kan sätta eld på huset på dess bebare. » Han menar musen. Adam berättade för oss: Shu'ba berättade för oss, från Mansur, från Salim ibn Abi al-Ja'd, från Qurayb: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade: « Om en av er, när han ville förenas med sin hustru, sade: o Allah, fjärra från oss djävulen, och fjärra djävulen från det Du har skänkt oss: om ett barn föds av dem skall djävulen aldrig skada det, och det skall inte släppas över honom. » Och al-A'mash berättade för oss, från Salim, från Qurayb, från Ibn Abbas, likaså.

Han har även överfört det från Musa ibn Ismail, från Hammam, från Mansur, från Salim, från Qurayb, från Ibn Abbas: « Vad dig beträffar, om en av er, när han förenas med sin hustru, sade: i Allahs namn, o Allah, fjärra från oss djävulen, och fjärra djävulen från det Du har skänkt oss: om ett barn skänks dem skall djävulen aldrig skada det. »

Ismail berättade för oss: min broder berättade för mig, från Sulayman, från Yahya ibn Sa'id, från Sa'id ibn al-Musayyab: « Djävulen knyter på en av er nacke, när han sover, tre knutar: vid varje knut slår han på dess plats: natten skall vara lång för dig, sov. Om han vaknar och åminner Allah löses en knut; om han tvättar sig löses en knut; om han ber löses alla hans knutar: han reser sig då verksam, av gott sinne; annars reser han sig av illa sinne, trög. » Så har Bukhari överfört det ensam på denna väg. Ibrahim ibn Hamza berättade för oss: Ibn Abi Hazim berättade för mig, från Yazid, det är Ibn al-Hadi, från Muhammad ibn Ibrahim, från Isa ibn Talha, från Abu Hurayra: « När en av er vaknar från sin sömn och tvättar sig, lat han driva upp vattnet i sin näsa tre gånger: ty djävulen har tillbringat natten på hans näsa.

» Och Muslim har överfört det, från Bishr ibn al-Hakam, från ad-Darawardi, och an-Nasa'i, från Muhammad ibn Zunbur, från Abd al-'Aziz ibn Abi Hazim: båda, från Yazid ibn al-Hadi. 'Uthman ibn Abi Shayba berättade för oss: Jarir berättade för oss, från Mansur, från Abu Wa'il: man omtalade för Profeten (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) en man som sov sin natt till morgonen: « Det är en man i vars båda öron djävulen har urinerat », eller: « i hans öra. » Och Muslim har överfört det, från 'Uthman och Ishaq: båda, från Jarir. Och Bukhari har även extraherat den, och an-Nasa'i och Ibn Majah, från Mansur ibn al-Mutamirs hadith.

Muhammad ibn Yusuf berättade för oss: al-Awza'i underrättade oss, från Yahya ibn Abi Kathir, från Abu Salama: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade: « När man kallar till bönen flyr djävulen med rapningar: när kallelsen är fullbordad kommer han tillbaka; när iqama görs flyr han: när iqaman är fullbordad kommer han tillbaka, ända till att han instiger sig mellan mannen och hans hjärta: tänk på detta, tänk på det: hur många raka har jag bedt? tre eller fyra? Om han inte vet om han har bedt tre eller fyra utför han de två framlutningarna av försummelsen. » Så har Bukhari överfört det ensam på denna väg.

Aswad ibn 'Amir berättade för oss: Ja'far, det är al-Ahmar, berättade för oss, efter 'Ata ibn as-Sa'ib: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade: « Rätta raderna: ty demonerna står i mellanrummen. » 'Affan berättade för oss: Aban berättade för oss: Qatada berättade för oss: han sade: « Rätta era rader, lägg dem nära varandra, rätta nackarna: vid den vars lov Muhammad livet finns i Hans hand, jag ser djävulen träda in genom radens springor, som om han vore den lilla fågeln. » Abu Ma'mar berättade för oss: Abd al-Warith berättade för oss: Yunus berättade för oss, från Humayd ibn Hilal, från Abu Salih: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade: « Om något passerar framför en av er, lat han avhända det; om det vägrar, lat han avhända det åter; om det vägrar, lat han slåss mot det: ty det är blott en demon. » Och Muslim och Abu Dawud har även överfört det från Sulayman ibn al-Mughiras hadith, från Humayd ibn Hilal.

Abu Ahmad berättade för oss: Masarra ibn Ma'bad berättade för oss: jag såg 'Ata ibn Yazid al-Laythi stående i bön: jag ville passera framför honom: han avvisade mig. Abu Sa'id al-Khudri berättade för mig att Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) bad i spetsen, och att han var bakom honom: han reciterade, och recitationen förvirrades: när han fullbordade sin bön sade han: « Om ni hade sett mig och Iblis, tummarna och det som följer dem, och om inte min broder Sulaymans åkallan, hade han rest sig bunden vid en pelare i moskén, barnens leksak i Medina: den av er som kan undvika att passera mellan honom och qiblan gör det. » Och till slutet, från Ahmad ibn Abi Surayj, från Abu Ahmad Muhammad ibn Abdallah ibn az-Zubayr az-Zubayri. Mahmud berättade för oss: Shababa berättade för oss: Shu'ba berättade för oss, från Muhammad ibn Ziyad, från Abu Hurayra: han bad en bön och sade: « Djävulen framträdde för mig och försökte avbryta min bön: Allah gav mig makt över honom.

» Och han nämnde hadithen: Muslim och an-Nasa'i har överfört den från Shu'bas hadith, i lång version.

« Min Herre, förlåt mig, och skänk mig ett rike som passar ingen efter mig: Du är den store Givaren. » (Sad, 35) Från Ruhs och Ghundars väg, från Shu'ba, från Muhammad ibn Ziyad, från Abu Hurayra: « I går afton kom en ifrit av jinnerna och kastade sig över mig », eller ord liknande, « för att avbryta min bön: Allah gav mig makt över honom: jag ville binda honom vid en pelare i moskén till dess att ni reste er och ni alla besåg honom: Min Herre, förlåt mig, och skänk mig ett rike som passar ingen efter mig: Du är den store Givaren. » Ruh avvisade honom föraktad. Och Muslim har överfört, från Abu Idris hadith: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) reste sig i bön och vi hörde honom säga: « Jag söker Allahs skydd emot dig.

Jag förbannar dig med Allahs förbannelse » tre gånger. Vi sade: o Allahs sändebud, vi hörde dig säga i bönen något vi inte hade hört dig säga förut, och vi såg dig utsträcka din hand. « Allahs fiende, Iblis, kom med en glödande kol av eld för att lägga den på mitt ansikte: jag sökte Allahs skydd emot honom tre gånger; sedan förbannade jag dig med Allahs fullständiga förbannelse: han dröjde inte. Sedan ville jag gripa honom: och vid Allah, om inte vår broder Sulaymans åkallan, hade han rest sig bunden, barnens leksak hos Medinas folk.

» « Låt inte detta liv bedra er, och låt inte bedragaren bedra er i Allahs sak » (Fatir, 5): han menar djävulen. « Djävulen är er en fiende: ta honom därför till fiende. Han kallar blott sina anhängare för att de skall vara Eldens kamrater. » (Fatir, 6)

Djävulen skonar alltså inte mannen: han lägger där sin möda och sin kraft i alla hans tillstånd, hans rörelser och hans stillanden: hafizin Abu Bakr Ibn Abi ad-Dunya (må Allahs barmhärtighet vare över honom) har komponerat däröver en bok som han kallade till detta ämne, och den innehåller mycket nyttigt.

Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade i sin åkallan: « Jag söker Din skydd emot att djävulen drar mig i fördärvet vid döden. » « o Herre, vid Din majestät och Din härlighet, jag skall inte upphöra vilseleda dem så länge deras själar är i deras kroppar. » « Och vid Min majestät och Min härlighet skall Jag inte upphöra förlåta dem så länge de ber Mig om förlåtelse. » « Djävulen lovar er fattigdom och befäller er otukt, medan Allah lovar er förlåtelse från Sig och nåd: och Allah är den Stora, den Allvetande.

» (al-Baqara, 268) Allahs löfte är sanningen själv, och djävulens löfte är det falska. Och Tirmidhi, an-Nasa'i, Ibn Hibban i sin Sahih och Ibn Abi Hatim i sin Tafsir har överfört, från 'Ata ibn as-Sa'ibs hadith, från Murra al-Hamdani: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade: « Djävulen har ett tryck på Adams son, och ängeln har ett tryck: vad djävulens tryck beträffar är det det ondas löfte och sanningens förnekande; vad ängelns tryck beträffar är det det godas löfte och sanningens bejakande. Den som finner detta vare det från Allah: han lovprisa Allah; och den som finner det andra söke skydd emot djävulen. » Och han läste: « Djävulen lovar er fattigdom och befäller er otukt, medan Allah lovar er förlåtelse från Sig och nåd: och Allah är den Stora, den Allvetande.

»

Vi har redan nämnt, i sura al-Baqaras förtjänst, att djävulen flyr från huset där den läses, och nämnt, i Tronversens förtjänst, att den som läser den i en natt, djävulen inte närmar sig honom till morgonen. Abdallah ibn Yusuf underrättade oss: Malik underrättade oss, från Sumayy, från Abu Salih: « Den som säger: det finns ingen gudomlighet utom Allah, ensam, utan medhjälpare: Hans är kungadömet, Hans är lovandet, och Han är mäktig över allt, hundra gånger under en dag: detta är honom likavärt som frigivandet av tio trälar, det skrivs honom hundra goda gärningar, hundra dåliga gärningar stryks från honom, och det är honom till skydd emot djävulen denna dag till aftonen, och ingen förer bättre än det han förde, utom den som gör mer. » Och Muslim, Tirmidhi och Ibn Majah har extraherat den från Maliks hadith: god och autentisk.

Abu al-Yaman underrättade oss: Shu'ayb underrättade oss, från Abu az-Zinad, från al-A'raj: Profeten (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade: « Vare Adams son sticks i sidan av djävulen med hans finger i ögonblicket han föds, med undantag av Isa ibn Maryam, som ville sticka honom och blott stack slöjan. » Blott Bukhari har överfört det på denna väg. 'Asim ibn Ali berättade för oss: Ibn Abi Dhi'b berättade för oss, från Sa'id al-Maqburi, efter hans fader, från Abu Hurayra: « Gäspningen kommer från djävulen: när en av er gäspningar lat han hålla tillbaka den så mycket han kan, ty djävulen ler. » Ahmad, Abu Dawud och Tirmidhi har överfört den, och an-Nasa'i har förklarat den autentisk från Ibn Abi Dhi'bs hadith. Och i en formulering: « När en av er gäspningar lat han hålla tillbaka den så mycket han kan: ty djävulen trär in. »

Abd al-Razzaq berättade för oss: Sufyan underrättade oss, från Muhammad ibn 'Ajlan, från Sa'id al-Maqburi, efter hans fader: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade: « Allah älskar nysningen och älskar inte, eller föraktar, gäspningen: när en av er gäspningar, ha ha: det är djävulen som ler åt honom inifrån. » Och Tirmidhi och an-Nasa'i har överfört den från Muhammad ibn 'Ajlans hadith.

Al-Hasan ibn ar-Rabi' berättade för oss: Abu al-Ahwas berättade för oss, från Ash'ath, efter hans fader: Aisha sade: jag frågade Profeten (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) om mannens snurriga blick i bönen: « Det är ett stöldtag som djävulen begår i en av er bön. » Och Abu Dawud och an-Nasa'i har överfört den likaså, från Ash'ath ibn Abi ash-Sha'tha's överföring, Sulaym ibn Aswad al-Muharibi, efter hans fader, från Masruq. Och Bukhari har överfört från al-Awza'is hadith, från Yahya ibn Abi Kathir: Abdallah ibn Abi Qatada berättade för mig: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade: « Den goda drömmen kommer från Allah, och drömmen kommer från djävulen: när en av er ser en dröm som oroar honom lat han spotta på sin vänstra sida och söka Allahs skydd emot dess onda: den skall inte skada honom.

» Abd al-Razzaq berättade för oss: Ma'mar berättade för oss, från Hammam: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade: « Ingen av er skall gå mot sin broder med ett vapen: ty han vet inte: djävulen kunde väcka det i hans hand, och han faller i en grop av Elden. » Båda har extraherat den från Abd al-Razzaqs hadith. « Och Vi har utsmyckat den närmaste himlen med lampor, och gjort dem till stenande emot demonerna, och berett åt dem Eldens straff. » (al-Mulk, 5)

Demonerna stenade vid himlens portar

« Vi har smyckat den nedre himlen med stjärnor och stjärnskott, ett skydd mot alla upproriska andar, som inte skall lyssna till de högsta väsendenas [tal]. Därför drivs de bort [av stjärnskott] från alla håll - obönhörligt utstötta - och deras straff skall vara utan ände. Men den som snappar upp något [av den förbjudna kunskapen] skall förföljas av en flamma av eld som borrar sig igenom allt. » Sura 37, 6-10

« OCH VI har lagt ut stjärnbilder på himlens valv till glädje för [nattliga] betraktare; och Vi har fredat dem för [intrång av] alla utstötta demoner; men om någon där vill smyga sig till förbjuden kunskap skall han genskjutas [och brännas] av en klart lysande låga. » Sura 15, 16-18

« Det är inte onda andar som har stigit ned med denna [Skrift]; [den uppgiften] är inte för dem och de förmår inte [utföra den], ja, de hålls till och med på sådant avstånd att de inte [ens] kan lyssna [till den]. » Sura 26, 210-212

« Vi försökte nå himlen [för att utforska dess hemligheter], men där fann vi mäktiga väktare och flammor av eld; och vi [försökte] komma till de platser där vi brukade lyssna, men den som nu vill lyssna kommer att finna [att] en flamma av eld ligger i beredskap för honom. » Sura 72, 8-9

Bukhari sade. Och al-Layth sade: Khalid ibn Yazid berättade för mig, från Sa'id ibn Abi Hilal, att Abu al-Aswad underrättade honom, från 'Urwa, från Aisha: änglarna talar i molnen, och molnen är molnet, om en angelägenhet som skall vara på jorden: demonerna hör talet, lägger det i spåmannens öra, såsom man lägger i krukan: och de blander däri hundra lögner. Så har han överfört det, upphängt, i Iblis beskrivning, från al-Layth. Och han har överfört det i änglarnas beskrivning, från Sa'id ibn Abi Maryam, från al-Layth, från 'Ubaydallah ibn Abi Ja'far, från Muhammad ibn Abd al-Rahman Abu al-Aswad, från 'Urwa, från Aisha, på liknande sätt: han är ensam med dessa två vägar, utan Muslim.

Och Bukhari har överfört på ett annat ställe, och Muslim, från az-Zuhris hadith, från Yahya ibn 'Urwa ibn az-Zubayr, att Aisha sade: folk frågade Profeten (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) om spåmännen: han sade: « De är ingenting. » De sade: o Allahs sändebud, de omtalar för oss ibland en sak som visar sig vara sann. Han sade: « Detta ord är ett ord av sanning som jinnen stjäl och som garglar i örat på sin skyddsling, likt hönsens kluckande: och de blandar däri hundra lögner. » Det är Bukharis formulering.

al-Humaydi berättade för oss: Sufyan berättade för oss: jag hörde 'Ikrima säga: jag hörde Abu Hurayra säga: Allahs profet (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade: « När Allah beslutar en angelägenhet i himlen slå änglarna med vingarna i Hans förhärligande, enligt Hans ord som är såsom en kedja på stenen: när fruktan lämnar deras hjärtan säger de: vad sade er Herre? De säger: sanningen, och Han är den Högste, den Store. Spionen som lyssnar hör det: och spionen som lyssnar är så, några över andra. » Och Sufyan beskrev med sin handflata, sedan spände han den genom att spära sina fingrar: « han förvanskar ordet och lämnar det till den som är under honom, sedan den andre lämnar det till den som är under honom, till dess att han lämnar det på trollkarlens eller spåmannens tunga: ibland griper meteoren honom innan han lämnar det, och ibland lämnar han det innan han grips: han blandar däri då hundra lögner: har man inte sagt oss, en viss dag, detta och det?

Och de hålla för sant detta ord hörda från himlen. » Blott Bukhari har överfört det. Och Muslim har överfört, från az-Zuhris hadith, från Ali ibn al-Husayn Zayn al-'Abidin, från Ibn Abbas, från män av Ansar, från Profeten (må Allahs fred och välsignelser vare över honom), på liknande sätt.

Djävulen som människans följeslagare

« Den som är blind för den Nåderikes påminnelser låter Vi få ett ont väsen som ständig följeslagare; och detta väsen hindrar honom att slå in på den väg [som leder till Gud], fastän han själv tror sig vara på rätt väg. [Men] då han [på Domens dag] träder inför Oss, säger han [till följeslagaren]: "Om ändå avståndet mellan mig och dig varit lika långt som mellan platsen där solen går upp och platsen där den går ned!" - Följeslagaren var alltså alltigenom ond! Men det kommer inte att vara er till nytta [och inte heller till tröst] att ni, liksom ni har gjort orätt tillsammans, skall lida straffet tillsammans. » Sura 43, 36-39

« Vi gav dem onda krafter till ständiga följeslagare och de skönmålade för dem det [onda] som de begick och det som de hade i sinnet. Och domen föll över dem lika obönhörligt som den hade fallit över tidigare släkten av osynliga väsen och människor; de hörde till förlorarna! » Sura 41, 25

« Deras följeslagare säger: vår Herre, jag vilseledde honom inte: han befann sig i en avlägsen villfarelse. Han sade: disputerar inte inför Mig, medan Jag redan hade varskott er: ordet ändras inte inför Mig, och Jag är inte orättfärdig mot tjänarna. » (Qaf, 28-29)

« SÅ HAR Vi också låtit varje profet mötas av fiendskap från de onda krafterna bland människor och osynliga väsen, som viskar fagra ord i varandras öron för att förvirra och vilseleda. Hade det varit din Herres vilja skulle de inte ha gjort detta; låt dem därför hållas med sina påfund! Och låt dem som innerst inne inte tror på ett evigt liv bedåras av detta [fagra tal] så att de, nöjda och belåtna, [fortsätter att] göra det onda de gör! » Sura 6, 112-113

Vi har redan anfört, i änglarnas beskrivning, vad Ahmad och Muslim har överfört, på Mansurs väg, från Salim ibn Abi al-Ja'd, efter hans fader, vars namn är Rafi': Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade: « Det finns ingen av er utan att hans jinn-följeslagare har tilldelats honom, och hans ängel-följeslagare. » « Och du, o Allahs sändebud? » « Och jag också: men Allah har hjälpt mig emot honom, och han befäller mig blott det goda. »

'Uthman ibn Abi Shayba berättade för oss: Jarir berättade för oss, från Qabus, efter hans fader, vars namn är Husayn ibn Jundub: och det är Abu Dhabyan al-Janbi: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade: « Det finns ingen av er utan att hans demon-följeslagare har tilldelats honom. » « Och du, o Allahs sändebud? » « Ja: men Allah har hjälpt mig emot honom, och han har underkastat sig. » Blott Ahmad har överfört det, och det är enligt Sahihens begreppsordning.

Harun berättade för oss: Abdallah ibn Wahb underrättade oss: Abu Sakhr underrättade mig, från Yazid ibn Qusayt: han berättade det att 'Urwa ibn az-Zubayr berättade för honom att Aisha berättade för honom att Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) trädde ut från henne en natt, och hon blev svartsjuk på honom. Han kom tillbaka, och såg vad hon företog sig. Hon sade: o Allahs sändebud, har jag en djävul? Han sade: ja.

Hon sade: och varett människoväsen? Han sade: ja. Hon sade: och du, o Allahs sändebud? Han sade: ja: men Allah har hjälpt mig emot honom, till dess att han underkastade sig.

Och så har Muslim överfört det, från Harun, som är Ibn Sa'id al-Ayli, med hans isnad, på liknande sätt.

Qutayba ibn Sa'id berättade för oss: Ibn Lahi'a berättade för oss, från Musa ibn Wardan, att Profeten (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) sade: « Den troende tuktar sin djävul, såsom en av er tuktar sin kamel på resa. » Blott Ahmad har överfört det på denna väg. Det vill säga att han fattar hans hårtopp, behärskar honom och kuvar honom, såsom man gör med kamelen som flytt och sedan besegrats. Han sade: « Genom det Du vilseledde mig skall jag belägra för dem Din rätta väg, och sedan skall jag komma från dem och bakom dem, från deras högra och deras vänstra: Du skall inte finna de flesta av dem tacknämliga. » (al-A'raf, 16-17)

Hashim ibn al-Qasim berättade för oss: Abu 'Aqil, som är Abdallah ibn 'Aqil ath-Thaqafi, berättade för oss: Musa ibn al-Musayyab berättade för oss, från Salim ibn Abi al-Ja'd: jag hörde Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) säga: « Djävulen har ställt sina bakhåll för Adams son: han har alltså ställt sig på islamens väg: skulle du bli muslim, i det du överger din religion och dina fäders religion? Han olydde honom och övergick till islam. Sedan ställde han sig på utvandringens väg: skulle du utvandra, i det du överger ditt land och din himmel? Utvandraren är blott såsom hingsten i loppet.

Han olydde honom och utvandrade. Sedan ställde han sig på jihadens väg: strida, medan du dödas: din hustru skall gifta om sig, och egendomarna skall delas? Han olydde honom och gjorde jihad: den av dem som gör detta har en rätt hos Allah att låta honom träda in i Paradiset: om han dödas har han en rätt hos Allah att låta honom träda in i Paradiset; om han drunknar har han en rätt hos Allah att låta honom träda in i Paradiset; och om hans best bryter hans nacke har han en rätt hos Allah att låta honom träda in i Paradiset. »

Waqi' berättade för oss: 'Ubada ibn Muslim al-Fazari berättade för oss: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare över honom) upphörde inte med dessa åkallan på morgonen och på aftonen: « o Allah, jag ber Dig om behag i detta liv och i det kommande. o Allah, jag ber Dig om förlåtelse och behag i min religion, min värld, min familj och min egendom. o Allah, täck mina fel, och stilla mina fruktan. o Allah, beskydda mig emot det framför mig, emot det bakom mig, emot min högra, min vänstra och det som är över mig, och jag söker skydd emot Din storhet från att störtas under mig. » Han menar uppslukandet. Och Abu Dawud, an-Nasa'i, Ibn Majah, Ibn Hibban och al-Hakim har överfört det från 'Ubada ibn Muslims hadith: autentisk i isnad.