Profeten Yunus

Sänd till Nineves folk kallades Yunus lögnare och gick förbittrad ur deras krets och lovade dem straffet; hans folk, grepna av ångern, åkallade Allah, som tog bort straffet som svävade över deras huvuden. På ett fartyg, utlottad tre gånger, kastades han i havet och en enorm fisk uppslukade honom; i bukens, havets och nattens mörker åkallade han: « ingen gudomlighet utom Du! Ära vare Dig! Jag har varit bland de orättfärdiga », och Allah bönhörde honom. Kastad sjuk på stranden, där Allah lät växa en pumpa på honom, sändes han tillbaka till hundratusen eller fler, som trodde.

Yunus historia i Koranen

« Det fanns inte ett [enda] folk [bland dem som Vi straffade i gångna tider], som [ångrade sina synder och] blev troende och vars tro gagnade dem, utom Jonas folk. När de omvände sig skonade Vi dem från det förnedrande straff i denna värld [som väntade dem] och Vi lät dem glädjas [åt livet] ännu en tid. » Sura 10, 98

Och den Högste har sagt, i sura al-Anbiya:

« OCH [MINNS] honom [som slukades av] en väldig fisk. Han övergav [staden] i vredesmod och trodde att Vi ingen makt hade över honom. Men [när han hade fått sitt straff] ropade han i [sin förtvivlans] mörker: "Ingen gudom finns utom Du! Stor är Du i Din härlighet! Jag har i sanning handlat orättfärdigt." Och Vi hörde hans rop och räddade honom ur hans elände; så räddar Vi dem som har tro. » Sura 21, 87-88

Och den Högste har sagt, i sura as-Saffat:

« ÄVEN JONA var en av [Våra] budbärare; han flydde som en förrymd slav [och gömde sig] ombord på ett fullastat skepp. Och så kastade de lott och han förlorade; [och de kastade honom i havet] och han slukades av en väldig fisk - han hade nämligen begått ett svårt fel. Och hade han inte hört till dem som [också i motgångens dagar] prisar Gud, skulle han helt säkert ha blivit kvar i dess buk till den Dag då de [döda] skall återuppväckas. Men Vi lät honom kastas upp [ur fiskens buk] på en öde [strand], sjuk [och eländig], och Vi lät en kurbitsplanta växa upp över honom.

Så sände Vi honom tillbaka till [hans folk,] hundra tusen [människor] eller ännu fler; och de trodde [nu på honom] och Vi lät dem glädjas åt livet ännu en tid. » Sura 37, 139-148

Och den Högste har sagt, i sura al-Qalam:

« HA därför tålamod, [Muhammad,] och avvakta din Herres dom och var inte som han som slukades av en väldig fisk och som anropade [sin Herre], medan vreden [mot hans motspänstiga landsmän ännu] kokade inom honom. Och om inte hans Herre hade inneslutit honom i Sin nåd, skulle han ha kastats upp på den öde stranden, tyngd av sin skuld. Men Gud hade utvalt honom och gjort honom till en av de rättfärdiga. » Sura 68, 48-50

Yunus uppdrag i Nineve

Exegeterna har sagt: Allah sände Yunus (fred vare med honom) till Nineves folk, i Mosul-landet; han kallade dem till Allah, och de kallade honom lögnare och härdade i sin otro och envishet. När detta dröjde hos honom från deras sida gick han ur deras krets och lovade dem att straffet skulle upprättas över dem efter tre (dagar). Ibn Mas'ud, Mujahid, Sa'id ibn Jubayr och Qatada, tillsammans med mer än en av de äldre och de senare, har sagt: när han gick undan från dem och de bekräftade att straffet skulle komma över dem, kastade Allah i deras hjärtan ångern och återvändandet, och de ångrade det som hade gått från dem till deras profet.

De klädde sig i ångerns kläder, skilde varje djur från sina ungar, ropade till Allah, ropade och ödmjukade sig inför Honom, förödmjukade sig inför Honom; männen och kvinnorna, sönerna och döttrarna, mödrarna grät; oxarna och packdjuren råmade, kamelerna och deras ungar skränade, korna och deras kalvar brölade, fåren blötte med sina lamm. Det var en stor och förfärande stund, och Allah den Store, genom Sin makt och Sin kraft, Sin nådefullhet och Sin barmhärtighet, tog från dem straffet som hade nått dem, som svävade över deras huvuden liksom nattdunklets stycken. Därför sade den Högste: « Om det bara hade funnits en stad som trodde », det vill säga: fanns det inte bland de förgångna generationerna en stad som hade trott fullkomligt?

Detta visar att det inte hade skett, men såsom den Högste har sagt: « Vi har inte sänt någon profet till någon stad utan att hans lystnande sade: vi förnekar det varmed ni har sänts » (Saba, 34). Och Hans ord: « utom Yunus folk: när de trodde, tog Vi från dem skamstraffet i detta liv och lät dem njuta till en tid »: de trodde fullkomligt.

Exegeterna divergerade: gagnar denna tro dem i det kommande, räddar den dem från det senare straffet liksom den räddade dem från straffet i detta liv? Två uppfattningar; det mest uppenbara av sammanhanget: ja, om Allah vill. Och Allah vet bäst. Såsom den Högste har sagt: « när de trodde », och Han har sagt: « och Vi sände honom till hundratusen eller fler, och de trodde: Vi lät dem njuta till en tid », och detta njutande till en tid utesluter inte att därtill fogas det senare straffets upphävande. Och Allah vet bäst.

De var i varje fall hundratusen. Och de divergerade om tillägget: från Makhul: tio tusen. Och Tirmidhi, Ibn Jarir och Ibn Abi Hatim, i hadithen från Zuhayr, från den som hörde Abu al-Aliya: « Ubayy ibn Ka'b har överfört till mig att han frågade Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare med honom) om Hans ord: och Vi sände honom till hundratusen eller fler. Han sade: därutöver tjugo tusen. » Utan denna vaga man hade denna hadith avgjort detta kapitel. Och från Ibn Abbas: « de var hundratrettio tusen »; från honom: « trettio och några tusen »; från honom: « fyrtio och några tusen ». Sa'id ibn Jubayr sade: « hundrasjuttio tusen. » Och de divergerade: var hans sändning till dem före fisken eller efter, eller var de två folk? Tre uppfattningar, utvecklade i tafsiren.

Yunus borttåg och fisken

Syftet är att han (fred vare med honom), som gick iväg förbittrad på grund av sitt folk, besteg ett fartyg på havet; han lät dem segla, de drogs i omlopp, vågorna bar dem och fartyget laddades med vad det innehöll, och de höll på att drunkna, enligt vad exegeterna nämner. De sade: de drog korta drag emellan sig för att kasta lott, och den på vilken lotten föll skulle kastas från fartyget, för att lätta det från honom. När de kastade lott föll lotten på Allahs profet Yunus; de tillät det inte, de drog lott på nytt en andra gång och den föll på honom likaså. Han vek upp sina ärmar för att lämna sina kläder och kasta sig själv, men de vägrade tillåta honom det.

Sedan upprepade de lotten en tredje gång och den föll på honom likaså, för det som Allah ville med honom av den stora händelsen. Allah den Högste har sagt: « Yunus hörde bland de sända: när han flydde till det lastade skeppet, kastade han lott och hörde bland de förlorande; och fisken uppslukade honom medan han var tillrättavisningsvärd. » Och det var så att när lotten föll på honom kastades han i havet, och Allah sände en enorm fisk av det gröna havet, som uppslukade honom; och Allah den Högste beföll honom att inte äta av dess kött och inte krossa något av dess ben: du skall inte ha föda. Den tog honom och gjorde en omloppsrunda alla hav med honom.

Och det har sagts: en annan fisk, större än den, uppslukade denna fisk. De sade: när han fäste sig i fiskens buk trodde han att han var död; han rörde sina lemmar och de rörde sig: han var levande. Han föll ned i framlutning för Allah och sade: « Herre, jag har tagit mig en helgedom som ingen tillber någon dess like. »

De divergerade om varaktigheten av hans vistelse i dess buk. Mujalid, från ash-Sha'bi: den uppslukade honom på morgonen och kastade upp honom på kvällen. Qatada sade: han vistades där tre (dagar). Ja'far as-Sadiq sade: sju dagar. Det vittnar därom Umayya ibn Abi as-Salts dikt:

Och genom en nåd från Dig räddade Du Yunus, medan han hade nattnat i en fisks veck, nätterna igenom.

Sa'id ibn Abi al-Hasan och Abu Malik sade: han vistades i dess buk fyrtio dagar. Och Allah vet bäst hur hans vistelse varade.

Syftet är att, när fisken började vända med honom i de djupa haven tillflyktsorter och få honom att dyka i de rasande vågorna, hörde han fiskarnas prisande av den Barmhärtige, och hörde stenarnas prisande av Honom som spräcker kärnan och kärnhuset, de sju himlarnas, de sju jordarnas, det mellan dem och det under jorden varande Herre. Då, där, sade han det ord han sade, genom tillståndets och talets tunga, såsom det om honom har underrättat Majestätets och ädelhetens Innehavare, som känner hemligheten och förtroligheten, som fördunkar det onda och prövningen, som hör rösterna även svaga, som känner gömställena även fina, som svarar åkallan även stora, såsom Han har sagt i Sin klara Bok, uppenbarad över Sitt förtrogna sändebud, de talandes sannfärdigaste, världarnas Herre, de sändas gudomlighet:

Yunus åkallan i mörkret

« OCH [MINNS] honom [som slukades av] en väldig fisk. Han övergav [staden] i vredesmod och trodde att Vi ingen makt hade över honom. Men [när han hade fått sitt straff] ropade han i [sin förtvivlans] mörker: "Ingen gudom finns utom Du! Stor är Du i Din härlighet! Jag har i sanning handlat orättfärdigt." Och Vi hörde hans rop och räddade honom ur hans elände; så räddar Vi dem som har tro. » Sura 21, 87-88

« i det han trodde att Vi icke kunde binda honom »: det vill säga: kunde strypa honom. Och det har sagts: meningen är « icke kunde mäta honom », av måttet (taqdir), känd tunga: qadara och qaddara. Såsom diktaren:

Ingen återvänder till den tid som är förgången; Du är välsignad: vad Du mäter sker, och ärendet ligger hos Dig.

« han åkallade i mörkret »: Ibn Mas'ud, Ibn Abbas, Amr ibn Maymun, Sa'id ibn Jubayr, Muhammad ibn Ka'b, al-Hasan, Qatada och ad-Dahhak har sagt: fiskens buks mörker, havets mörker och nattens mörker. Salim ibn Abi al-Ja'd sade: en annan fisk uppslukade den, och det blev de två fiskarnas mörker med havets mörker.

Hans ord: « Hade han inte hört till de prisande skulle han blivit kvar i dess buk till den dag de uppväcks »: meningen, har det sagts: hade han inte där prisat Allah och sagt vad han sade av heligförklarande och prisande, i erkännande av Allah i ödmjukhet, i ånger mot Honom och återvändande till Honom, hade han varit kvar där till uppståndelsens dag och blivit uppväckt från denna fisks buk. Det är innebörden av det som har överförts från Sa'id ibn Jubayr i en av hans två versioner. Och det har sagts: meningen är: hade han inte, innan fisken tog honom, hört till de prisande, det vill säga: de lydiga, de bedjande, de som ofta åminnande sig Allah. Det har ad-Dahhak ibn Qays, Ibn Abbas, Abu al-Aliya, Wahb ibn Munabbih, Sa'id ibn Jubayr, ad-Dahhak, as-Suddi, Ata ibn as-Sa'ib, al-Hasan al-Basri och Qatada sagt, och mer än en.

Ibn Jarir valde det, och det vittnar därom vad imam Ahmad och vissa av Sunan-samlingarna har överfört, från Ibn Abbas: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare med honom) sade till mig: « o gosse, jag lär dig ord: varakta Allah, Han varaktar dig; varakta Allah, du skall finna Honom mot dig; erkänn Allah i lättnaden, Han skall erkänna dig i svårigheten. » Och Ibn Jarir har överfört i sin tafsir, och al-Bazzar i sin Musnad, i hadithen från Muhammad ibn Ishaq, från den som överförde till honom, från Abdallah ibn Rafi', Umm Salamas frigivne, som hörde Abu Hurayra säga: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare med honom) sade: « När Allah ville behålla Yunus i fiskens buk uppenbarade Allah för fisken: ta honom och rör vareken kött eller ben. » När den hade fört honom till havets botten hörde Yunus ett ljud och sade i sig själv: vad är detta? Allah uppenbarade för honom, medan han var i fiskens buk: « det är de marina djurens prisande.

» Han prisade i fiskens buk, och änglarna hörde hans prisande och sade: « Herre, vi hör en svag röst från en främmande jord. » Han sade: « Känner ni det? » De sade: « Herre, vem är det? » Han sade: « Min tjänare Yunus: han har begått olydnad mot Mig, Jag har behållit honom i fiskens buk, på havet.

» De sade: « Den dygdige tjänaren från vilken varje dag och varje natt ett antaget verk och en hörd åkallan uppsteg? » Han sade: « Ja. » De sade: « De trädde då fram för hans skull », och Han beföll fisken, som kastade honom på stranden, såsom den Högste har sagt: « han var sjuk. » Det är Ibn Jarirs formulering, kedja och text.

Sedan sade al-Bazzar: vi känner den inte överförd från Profeten (må Allahs fred och välsignelser vare med honom) annat än genom denna kedja, så har han sagt.

Ibn Abi Hatim sade i sin tafsir: Abu Abdillah Ahmad ibn Abd al-Rahman ibn Wahb, Wahbs systerson, har överfört till oss, hans morbror har överfört till oss, Abu Sakhr har överfört till mig att Yazid ar-Raqashi överförde till honom: jag hörde Anas ibn Malik, och jag vet inte att Anas höjde hadithen till Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare med honom): att när det uppenbarades för profeten Yunus (fred vare med honom) att åkalla dessa ord medan han var i fiskens buk, sade han: « o Allah, ingen gudomlighet utom Du, ära vare Dig, jag har varit bland de orättfärdiga. » Och åkallan började stönande fylla Tronen, och änglarna sade: « Herre, en svag och känd röst från en främmande jord. » Han sade: « Känner ni honom inte? » De sade: « Herre, vem är det?

» Han sade: « Min tjänare Yunus. » De sade: « Din tjänare Yunus, från vilken det inte upphört att stiga ett antaget verk och en bönhörd åkallan? » Han sade: « Ja. » De sade: « Herre, förbarmar Du Dig inte över honom för vad han gjorde i lättnaden, för att rädda honom från prövningen?

» Han sade: « Jo. » Han beföll fisken att kasta honom på stranden; Ibn Jarir har överfört det från Younous, från Ibn Wahb likaså. Ibn Abi Hatim lade till: Abu Sakhr Humayd ibn Ziyad sade: Ibn Qusayt underrättade mig, och jag berättade denna hadith för honom, att han hade hört Abu Hurayra säga: « Han kastades på stranden, och Allah lät på honom växa pumpan. » Vi sade: o Abu Hurayra, vad är yuqtina?

Stranden och Yunus träd

Han sade: « Pumpträdet (dubba'). » Abu Hurayra sade: « Allah beredde honom ett vilt djur som åt jordens örter », eller sade: « jordens örter », « som svällde åt honom och näringssatte honom med sin mjölk, varje kväll och morgon, till dess att han reste sig. » Och Umayya ibn Abi as-Salt har därom sagt en vers av sin dikt:

Av barmhärtighet lät Han på honom växa en pumpa; utan Allah vore ingen funnen som hjälper.

Det sällsamma på detta håll är att Yazid ar-Raqashi är svag, men han förstärks av Abu Hurayras föregående hadith, liksom den förstärks av denna. Och Allah vet bäst.

Allah den Högste har sagt: « Vi kastade honom »: det vill säga: Vi kastade honom på stranden, som är den blotta orten där ingenting av träden finns, utan dem; « och han var sjuk »: svag av kroppen. Ibn Mas'ud sade: « som en kyckling, utan fjädrar. » Ibn Abbas, as-Suddi och Ibn Zayd sade: « som det nyfödda blåsta barnet, utan något på sig. » « Vi lät på honom växa ett pumpträd.

» Ibn Mas'ud, Ibn Abbas, Ikrima, Mujahid, Sa'id ibn Jubayr, Wahb ibn Munabbih, Hilal ibn Yasaf, Abdallah ibn Tawus, as-Suddi, Qatada, ad-Dahhak, Ata al-Khurasani och mer än en har sagt: « det är pumpen (qar'). » Vissa lärda har sagt: i pumpens växande på honom finns mycket visdom: dess lövverk är i högsta grad ömtåligt, rikt och skuggande; ingen fluga närmar sig det; dess frukt äts från första uppkomsten till slutet, rå och kokt, liksom dess skal och dess frön; det finns mångahanda godo, en befästande av hjärnan och annat. Och har föregått Abu Hurayras ord om att Allah underkastade åt honom detta vilda djur, som näringssatte honom med sin mjölk, betande i ödemarken och kommande till honom morgon och kväll. Och detta hör till Allahs barmhärtighet mot honom, Hans nåd mot honom och Hans välgärning mot honom.

Därför sade den Högste: « Vi bönhörde honom och räddade honom från ångern »: karb och tvång i vilket han befann sig, « så räddar Vi de troende »: så gör Vi för varje troende som åkallar Oss och söker sin tillflykt till Oss.

Ibn Jarir sade: Imran ibn Bakkar al-Kala'i har överfört till oss, Yahya ibn Salih har överfört till oss, Abu Yahya ibn Abd al-Rahman har överfört till oss, Bishr ibn Mansur, från Ali ibn Zayd, från Sa'id ibn al-Musayyib som sade: jag hörde Sa'd ibn Malik, det är Ibn Abi Waqqas, säga: jag hörde Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare med honom) säga: « Allahs namn varmed man åkallar Honom bönhörer Han, och varmed man frågar Honom giver Han: Yunus ibn Mattas åkallan. » Jag sade: « o Allahs sändebud, gäller den enbart Yunus, eller alla muslimer? » Han sade: « Den gäller enbart Yunus, och de troende i allmänhet när de åkallar den. Har du inte hört Allahs ord: han åkallade i mörkret: ingen gudomlighet utom Du, ära vare Dig, jag har varit bland de orättfärdiga; Vi bönhörde honom och räddade honom från ångern: så räddar Vi de troende.

» Det är ett villkor från Allah för var och en som åkallar Honom med den. Och Ibn Abi Hatim sade: Abu Sa'id al-Ashajj har överfört till oss, Abu Khalid al-Ahmar, från Kathir ibn Zayd, från al-Muttalib ibn Hantab (Abu Khalid sade: jag tror det är från Mus'ab, det är Ibn Sa'd), från Sa'd som sade: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare med honom) sade: « Var och en som åkallar med Yunus åkallan bönhörs. » Abu Sa'id al-Ashajj sade: han menar därmed: « så räddar Vi de troende. » Och dessa två är två vägar från Sa'd.

Yunus åkallan, överförd av Uthman

Och en tredje, bättre än de båda: imam Ahmad sade: Ismail ibn Umar har överfört till oss, Younous ibn Abi Ishaq al-Hamdani har överfört till oss, Ibrahim ibn Muhammad ibn Sa'd har överfört till oss, min fader Muhammad överförde till mig, från hans fader Sa'd, det är Ibn Abi Waqqas, som sade: jag gick förbi Uthman ibn Affan i moskén och hälsade honom; han fyllde sina ögon med mig och besvarade inte min hälsning. Jag kom till Umar ibn al-Khattab och sade: « o de troendes anförare, har något inträffat i islam? » två gånger. Han sade: « Nej.

Och varför? Jag sade: « Ingenting, utom att jag nyss gick förbi Uthman i moskén och hälsade honom; han fyllde sina ögon med mig och besvarade inte min hälsning. » Han lät hämta Uthman och kallade på honom och sade: « Vad hindrade dig från att besvara din broders hälsning? » Han sade: « Jag gjorde det inte.

» Sa'd sade: jag sade: « Jo », till dess att han svor och att jag svor. Sedan nämnde Uthman och sade: « Jo, och jag ber Allah om förlåtelse och vänder mig om till Honom: du gick nyss förbi mig, och jag var sysselsatt i samtal med mig själv med ett ord jag hade hört från Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare med honom); vid Allah, aldrig har jag nämnt den utan att min syn täcktes och mitt hjärta av en slöja. » Sa'd sade: « Det är jag som förkunnar dig den: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare med honom) nämnde för oss en åkallan, sedan kom en beduin som upptog honom, till dess att Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare med honom) reste sig och att jag följde honom; och när jag fruktade att han skulle föregå mig till hans bostad slog jag jorden med min fot. Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare med honom) vände sig mot mig och sade: vem är detta?

Abu Ishaq? Jag sade: ja, o Allahs sändebud. Han sade: och sedan? Jag sade: vid Allah, ingenting, utom att Du nämnde för oss en åkallan, sedan kom denna beduin och upptog Dig.

» Han sade: « Ja: Dhul-Nuns åkallan, medan han var i fiskens buk: ingen gudomlighet utom Du, ära vare Dig, jag har varit bland de orättfärdiga. Ingen muslim har någonsin åkallat med den sin Herre i något utan att Han bönhörde honom. » Och Tirmidhi och an-Nasa'i har överfört det, i hadithen från Ibrahim ibn Muhammad ibn Sa'd med detta.

Yunus förtjänst

Nämning av Yunus förtjänst (fred vare med honom). Allah den Högste har sagt: « Yunus hörde bland de sända » (as-Saffat, 139). Och Han har nämnt honom i de ädla profeternas förteckning, i surorna an-Nisa och al-An'am; från Allah, från Hans sida, den bästa bönen och frälsningen.

Imam Ahmad sade: Waki' har överfört till oss, Sufyan, från al-A'mash, från Abu Wa'il, från Abdallah som sade: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare med honom) sade: « Det ankommer ingen att säga: jag är bättre än Yunus ibn Matta. » Och Bukhari har överfört det, i hadithen från Sufyan ath-Thawri med detta. Och Bukhari har även sagt: Hafs ibn Umar har överfört till oss, Shu'ba, från Qatada, från Abu al-Aliya, från Ibn Abbas, från Profeten (må Allahs fred och välsignelser vare med honom) som sade: « Det ankommer inte en tjänare att säga: jag är bättre än Yunus ibn Matta », med hänförandet till hans fader. Ahmad, Muslim och Abu Dawud har överfört det, i hadithen från Shu'ba med detta.

Shu'ba sade, såsom Abu Dawud har överfört från honom: « Qatada har inte hört från Abu al-Aliya annat än fyra hadither, och denna är bland de mest autentiska. » Och imam Ahmad har överfört det, från Affan, från Hammad ibn Salama, från Ali ibn Zayd, från Yusuf ibn Mihran, från Ibn Abbas, från Profeten (må Allahs fred och välsignelser vare med honom) som sade: « Det ankommer inte heller en tjänare att säga: jag är bättre än Yunus ibn Matta »; blott Ahmad har överfört det. Och hafizin Abu al-Qasim at-Tabarani har överfört det: Muhammad ibn al-Hasan ibn Kaysan har överfört till oss, Abdallah ibn Raja underrättade oss, Isra'il, från Abu Yahya al-Qattat, från Mujahid, från Ibn Abbas: Allahs sändebud (må Allahs fred och välsignelser vare med honom) sade: « Det ankommer ingen att säga: jag är hos Allah bättre än Yunus ibn Matta. » Dess kedja är god, och de har inte extraherat den.

Bukhari sade: Abu al-Walid har överfört till oss, Shu'ba, från Sa'd ibn Ibrahim: jag hörde Humayd ibn Abd al-Rahman, från Abu Hurayra, från Profeten (må Allahs fred och välsignelser vare med honom) som sade: « Det ankommer inte en tjänare att säga: jag är bättre än Yunus ibn Matta »; och Muslim har överfört det, i hadithen från Shu'ba med detta. Och i Bukhari och Muslim, i hadithen från Abdallah ibn al-Fadl, från Abd al-Rahman ibn Hurmuz al-A'raj, från Abu Hurayra, i historien om den muslim som slängde den juden i ansiktet när han sade: « vid Honom som utvalde Musa framför världarna »; Bukhari sade till slutet: « och jag säger inte att någon är bättre än Yunus ibn Matta »; det vill säga: ingen bör föredra sig framför Yunus. Och i en version: « Det ankommer ingen att föredra mig framför Yunus ibn Matta », såsom det kommit i vissa hadither: « föredra mig inte framför profeterna, och inte framför Yunus ibn Matta.

» Och detta hör till hans (må Allahs böner och Hans frälsning vare över honom) undanflykt och ödmjukhet, och till alla andra profeter och Allahs sändebud.