Hem > Religioner och trosuppfattningar > Judendomen sedd genom islam > Toran i islam
En uppenbarelse muslimen måste tro på, förändringar anmärkta av Koranen, Koranen de tidigare böckernas väktare: Torans tredubbla ställning i islam, verser i hand.
Tora är, i islam, en Guds uppenbarelse: "Vi uppenbarade Tawrāt som innehåller vägledning och ljus" (Koranen 5:44), och att tro på den hör till tron. Koranen anmärker dock textförändringar begångna av vissa tidens skrivare (Koranen 2:79) och framställer sig som "väktare" över de tidigare böckerna (Koranen 5:48). Tredubbel ställning: gudomligt ursprung att tro på, nuvarande texter lästa med försiktighet, sista budskapet som kriterium.
Innehåll:
Uppdaterad 18 oktober 2026 kl 20h58
📖 2 min lästidDen muslimska tron inkluderar tron på alla uppenbarade böcker, Tora i spetsen: "Sändebudet tror på det som har uppenbarats för honom från hans Herre, och de troende tror likaså." (Koranen 2:285). Om Tora just: "Vi uppenbarade Tawrāt som innehåller vägledning och ljus. Profeterna, som underkastade sig Gud, dömde med den mellan judarna, och likaså rabbinerna och de lärda" (Koranen 5:44).
Musa (frid vare med honom) äras som den "Han var förvisso utvald; ett sändebud och profet" (Koranen 19:51): att förakta Tora vore att förakta hans uppenbarelse, vilket ingen muslim gör.
Den koraniska anmärkningen är daterad och riktad: "Ett hårt straff väntar de som författar skriften på egen hand och sedan säger: ”Det här är från Gud”, för att tjäna en liten summa pengar på det" (Koranen 2:79), och versen 4:46 talar om dem som "förvränger orden och tar dem ur sitt sammanhang".
Tafirerna läser dem som tidens skrivares förändringar, inte som en dom över alla tiders judiska samfund: detta dossiers redaktionella regel gäller i teologin. Därav den klassiska muslimska positionen: äkta avsnitt består i Tora, den fullständiga bevarandet är inte garanterad där, och muslimen anhopar sitt omdöme om det som motsäger det sista budskapet.
"vi har uppenbarat skriften för dig med sanningen, som bekräftar de tidigare skrifterna och med auktoritet över dem" (Koranen 5:48): den arabiska termen "muhaymin", väktaren-som-övervakar, ger Koranen kriteriets roll. I praktiken: det Tora lär ut i samklang med Koranen (monoteism, profeter, moraliska lagar) bekräftas; det som motsäger det hänvisas till förändringen eller tolkningen, med rättvisa i debatten (Koranen 29:46).
Det är denna tredubbla ställning: att tro, akta, läsa under det sista budskapets kriterium, som definierar Torans plats i islam.
Nej. Den tror på dess gudomliga ursprung (Koranen 5:44), aktar vad den innehåller av uppenbarelse, och anhopar sitt omdöme om de avsnitt som motsäger Koranen, av försiktighet inför den anmärkta förändringen (Koranen 2:79). Tora är varken föraktad eller hållen för fullständigt bevarad.
Musa (frid vare med honom) är en av Koranens mest omtalade profeter (Koranen 19:51), och hans berättelse genomsyrar dussintals avsnitt: muslimernas vördnad för Mose (frid vare med honom) är total, och Toran förblir en uppenbarelse citerad med respekt.