Hem > Religioner och trosuppfattningar > Kristendomen sedd genom islam > Kommer Jesus att återvända?
Kristi återkomst är ett av de få teman där kristna och muslimer tillsammans tror: parusin å ena sidan, Isas nedstigande å den andra. Samstämmigheter, olika roller, sammanfallande slut.
Ja, enligt båda religionerna: Nya testamentet kungör Kristi återkomst ("denne Jesus ... ska komma på samma sätt", Apostlagärningarna 1:11), och islam lär Isas nedstigande vid tidens slut, där han ska upprätta rättvisan (återgiven av al-Bukhari och Muslim). Koranen kallar honom "ett tecken inför den yttersta timmen" (Koranen 43:61). Rollerna skiljer sig: domare och frälsare för kristendomen, Guds tjänare som följer Muhammeds (må Allah ge honom frid och välsignelse) lag för islam.
Innehåll:
Uppdaterad 18 oktober 2026 kl 20h58
📖 2 min lästidPå få teman är kristna och muslimer så samstämda: Isa (frid vare med honom) kommer tillbaka. Evangelierna slutas med löftet om hans återkomst, och änglarna bekräftar det: "denne Jesus, som tagits upp från er till himlen, ska komma på samma sätt" (Apostlagärningarna 1:11). Koranen och Sunnan lär samma ankomst: Isa, upptagen levande (Koranen 4:158), ska stiga ner vid tidens slut "vid den vita porten öster om Damaskus", döda den falske messias (Dajjal), upprätta rättvisan och dö efter ett vanligt liv (återgiven av al-Bukhari och Muslim).
Koranen namnger honom uttryckligen "ett tecken inför den yttersta timmen" (Koranen 43:61).
En kristen och en muslim väntar alltså samma händelse: Jesu andra närvaro i historien.
Samstämmigheten stannar vid rollen. I den kristna läran är återkomsten parusin: Kristus kommer som härlig domare för att upprätta Guds slutgiltiga rike, ty han är Gud inkarnerad. I islam stiger Isa ner som Guds tjänare och sändebud: han bryter korset (symbolen för en förlossning islam förnekar), följer den sista profetens lag, ber bakom sin imam, och det är Gud ensam som ska döma mänskligheten.
Mer än det: på domedagen ska Gud fråga honom, och Isa ska vittna om att han aldrig befallde att han skulle dyrkas (Koranen 5:116-117).
Återkomsten är gemensam; återkomstens teologi är hela detta dossiers motsättning, sammanfattad i en händelse.
För kristen riktas väntan på Kristus livet mot vaksamhet och frälsningshopp. För muslimen hör väntan på Isa till tidens slut tecken, jämte Dajjal, Gog och Magog, de stora tecken haditherna uppräknar: en precis eskatologi där Isa är den rätte hjälten vid en världs slut, inte den nästas domare. I båda fallen har hoppet samma praktiska verkan: att leva rätt nu, ty tiden brådskar.
Om återkomstfrågan leder dig till trons fråga svarar silon bli muslim på de praktiska frågorna, och sidan Jesus i islam sammanfattar hans plats i islam, från vaggan till återkomsten.
Koranen säger endast att han "{4361a}" (Koranen 43:61): ingen känner till det datumet, liksom ingen känner till slutets timme. Haditherna placerar honom före domedagen, efter tidens slut stora tecken.
Nej, inom islam: han ska stiga ner som Guds tjänare, bryta korset som symbol, döda den falske messias och leva efter Muhammeds (må Allah ge honom frid och välsignelse) lag. Den sista domen tillkommer Gud ensam, och Isa (frid vare med honom) själv ska bekräfta det inför honom (Koranen 5:116-117).