Hem > Vederläggningar och svar på anklagelserna mot islam > Kvinnors arvsrätt i islam
Före islam ärvde kvinnor ingenting. Koranen gav dem fasta arvsandelar (Koranen 4:7), och regeln två mot en speglar fördelningen av de ekonomiska skyldigheterna, inte ett värde av personer: med fall där kvinnor ärver mer, och kompletterande bestämmelser som balanserar helheten.
Koranen gav kvinnorna fasta arvsandelar för första gången i Arabiens historia (Koranen 4:7), och den allmänna regeln två mot en (Koranen 4:11-12) speglar fördelningen av skyldigheterna: i det islamiska systemet ska mannen finansiera hushållet, brudgåvan, sin familj och sina arvingar, medan kvinnan behåller hela sin arvedel, sin lön och sin brudgåva utan skyldighet att spendera för någon.
I flera fall ärver kvinnor lika mycket eller mer, och Koranen ramar in testamentsfriheten för att skydda arvingarna.
Innehåll:
Uppdaterad 18 oktober 2026 kl 20h58
📖 3 min lästidFöre uppenbarelsen uteslöt den arabiska lagen kvinnorna från arvet: bara män som kunde bära svärdet ärvde, och inte ens änkestatus eller släktskap gav kvinnorna något.
Koranen förkunnade: "Män har rätt till en andel av det som föräldrar och nära anhöriga lämnar efter sig, och kvinnor har rätt till en andel av det som föräldrar och nära anhöriga lämnar efter sig, vare sig det är litet eller mycket. Det är en fastställd andel" (Koranen 4:7). Det är den första lagstiftningen i Arabiens historia som ger kvinnor fasta och okränkbara förmögenhetsrättigheter: och Koranen ramar dessutom in testamentsfriheten för att skydda arvingarna.
Den allmänna regeln två för en (bror och syster på samma föräldrar) ingår i ett komplett finansiellt system: i islam har mannen den lagliga skyldigheten att finansiera hemmet, sin hustrus brudgåva, sina föräldrar och sina barn, medan kvinnan behåller hela sin arvedel, sin lön och sin brudgåva utan skyldighet att spendera på hushållet: Koranen förkunnar det: "Det är obligatoriskt för er att ge kvinnorna deras brudgåva" (Koranen 4:4) och "Män ska få sin del av det de förtjänat, och kvinnor ska få sin del av det de förtjänat" (Koranen 4:32).
Den ärliga jämförelsen görs på saldot: en kvinna som ärver hälften av sin brors andel, tar emot en full brudgåva och behåller sina tillgångar utan obligatorisk utgift befinner sig ofta över mannen som bär hela familjens utgifter. Och Koranen avslutar regeln med att erinra om att den är en fördelning från Gud: "efter avdrag för testamente och skulder, utan att någon skadas" (Koranen 4:11-12).
Regeln två mot en är inte allmän: de avlidnes föräldrar ärver en sjättedel vardera (jämlikhet), den enda systern på samma föräldrar ärver hälften liksom den ende brodern, hustrun ärver en fjärdedel eller en åttondel beroende på barnen liksom maken ärver en fjärdedel eller hälften, och kalala-fallen (den avlidne utan barn) ger systrarna motsvarande andelar.
Det kompletta systemet innehåller dussintals konfigurationer där kvinnorna ärver lika eller större andelar: den islamiska arvsrätten är ett system av fasta andelar där den skyddade kvinnan aldrig är den nettoförlorare som karikatyn beskriver. Sidan vers 4:34 behandlar den andra symmetriska anklagelsen om kvinnornas ställning, och slutregeln består: "ingen syndare ska bära någon annans syndabörda" (Koranen 6:164), var och en svarar för det som har anförtrotts honom.
Koranen beskriver läget före: "när någon av dem får beskedet om en dotter, mörknar hans ansikte ... Han drar sig undan från folk" (Koranen 16:58-59), och den fördömde denna diskriminering. Att ge kvinnorna fasta arvsandelar var en juridisk revolution i sin tid: före, enligt den arabiska lagen, ärvde bara män som kunde strida.
De finns i systemet självt: systrarna till en avliden barnlös bror ärver tillsammans, föräldrarna ärver en sjättedel vardera, och hustrun ärver en fjärdedel i närvaro av barn och hälften utan barn, medan mannen ärver en fjärdedel i samma situation. Regeln två mot en gäller bara syskon på samma föräldrar inom ramen för familjeskyldigheterna.