Hem > Vederläggningar och svar på anklagelserna mot islam > Är kvinnan skapad av ett krokigt revben?
Hadithen jämför kvinnan med ett krökt revben som maken ska älska som den är, utan att "räta ut" den med tvång: det är en instruktion om äktenskaplig tolerans, återgiven av en Profet (må Allah ge honom frid och välsignelse) som aldrig i sitt liv slog en kvinna.
Hadithen säger motsatsen till anklagelsen: "kvinnan är skapad av ett revben: om du vill räta ut den krossar du den" (återgiven av Muslim och al-Hakim 7333, autentiserad enligt de två Sahihernas villkor). Bilden lär maken att acceptera sin hustrus natur med hennes avvikelser, som man vårdar ett krökt revben: inte tvinga, inte krossa. Och samma corpus återger om Profeten (frid vare med honom) att han aldrig i sitt liv slog en kvinna eller en tjänare (Sahih Muslim 2328).
Innehåll:
Uppdaterad 18 oktober 2026 kl 20h58
📖 3 min lästidHadithen, återgiven av Muslim och al-Hakim (7333, autentiserad enligt de två Sahihernas villkor), säger: kvinnan är skapad av ett revben, och om du vill räta ut den krossar du den; om du vill njuta av henne, njut av henne med hennes krokighet.
Bilden är exakt motsatsen till ett nedvärderande: den befaller maken att acceptera sin hustru som hon är, med sina humör och sina avvikelser, som man skyddar ett revben böjt mot hjärtat, och den varnar den som ville "korrigera" henne med tvång: han förlorar henne. Hela lärdomen finns där: den äktenskapliga toleransen som villkor för ett liv tillsammans.
Samma Profet (frid vare med honom) sade offentligt i sitt avskedstal att behandla kvinnorna väl, med preciseringen att de är sköra hos sina makar och att ingen äganderätt vilar på dem (återgiven av at-Tirmidhi 1163).
Ramen är klar: naturdifferenten är en inbjudan till mjukhet, aldrig en titel av dominans. Och Koranen beskriver äktenskapet genom sitt syfte: "Och till hans under hör att han skapat makar åt er av er egen art, för att ni ska finna ro hos dem, och han lät kärlek och ömhet uppstå mellan er. I detta finns sannerligen tecken för människor som reflekterar" (Koranen 30:21).
Aisha återger från sitt eget hem: "Profeten (frid vare med honom) slog aldrig något med sin hand, vare sig en kvinna eller en tjänare, utom när han strider på Guds väg" (återgiven av Muslim 2328). Samma dossier återger att han lagade sina sandaler, sydde sina kläder och tjänstgjorde i sitt hem.
När man jämför revbenshadithen med detta liv låses meningen: ingen tillåtelse av våld, den exakta instruktionen av motsatsen. Sidan vers 4:34 behandlar den enda vers som ibland citeras för att tillåta en tillrättavisning, och dess mycket avgränsade villkor.
Att anklaga revbenshadithen för att nedvärdera kvinnan förutsätter att man isolerar den från corpuset som omger den: samma bok som förklarar den andliga jämlikheten vers för vers (Koranen 33:35), som befaller det lämpliga mot dem (Koranen 4:19), som gör Aisha till islams största rättsliga källa, och vars Profet aldrig höjde sin hand mot en kvinna.
Revbensbilden är en lektion i äktenskapligt tålamod riktad åt männen: det är maken som ska anpassa sig, inte kvinnan som ska underkasta sig en rätning. Sidan anser islam att kvinnor är underordnade? behandlar den allmänna frågan, och sidan hadithen om bristerna den mest diskuterade texten i samma dossier.
Hadithen säger inte var den första kvinnan kommer ifrån: den använder revbensbilden för sin krokighet, i en kultur som kände den, och förklarar den själv: om du försöker räta ut den krossar du den, om du lever med henne som hon är kommer du att leva väl med henne. Havas skapelse tillhör Adam-berättelserna i Bibeln och Koranen; hadithens lärdom är äktenskaplig, inte embryologisk.
Avskedstalet säger att kvinnorna är "awan" hos sina makar: ett ord som antyder skörheten och att de inte äger något som tillhör mannen, följt av befallningen att behandla dem med godhet och av fruktan inför Gud i deras fråga. Passagets mening är en varning för maktmissbruk, inte en rättfärdigande: textens fortsättning befaller exakt motsatsen.
Corpuset återger från hans eget hem att han aldrig slog en kvinna, eller en tjänare, eller något alls med sin hand, utom striden på Guds väg (återgiven av Muslim 2328): han tjänstgjorde hemma, lagade sina sandaler, och hans offentliga testamente var att behandla kvinnorna väl. Det är revbenshadithens konkreta mått: mjukheten utövad, inte bara undervisad.