Hem > Vederläggningar och svar på anklagelserna mot islam > Föraktar islam svarta människor?
Anklagelsen utnyttjar förvanskade hadither och ignorerar dossieret: Profetens muezzin var en frigiven svart man, Profeten bad vid graven till en svart kvinna som skötte moskén, och föraktet mot en muslim är formellt förbjudet.
Nej: Bilal ibn Rabah, en frigiven svart man, blev islams förste muezzin och en av de närmaste kamraterna; när en kamrat förolämpade hans svarta mor svarade Profeten (må Allah ge honom frid och välsignelse) honom att jahiliyyan fortfarande talade i honom (återgiven av Muslim); och Sahih återger Profetens (frid vare med honom) bön vid graven till en svart kvinna som sopade moskén (al-Bukhari 458). Koranen fastställer måttet: "Den ädlaste av er hos Gud är den med störst gudsfruktan." (Koranen 49:13).
Innehåll:
Uppdaterad 18 oktober 2026 kl 20h58
📖 2 min lästidBilal ibn Rabah, en frigiven svart man från Abessinien, blev den förste muezzinen i islams historia, utvald av Profeten (frid vare med honom) att kalla till bön från den erövrade Kaban: tidens starkaste offentliga symbol.
När Abu Dharr tilltalade honom med en rasistisk förolämpning i ett vredesutbrott svarade Profeten (frid vare med honom) honom att jahiliyyan fortfarande talade i honom, och Abu Dharr ödmjukade sig offentligt (återgiven av al-Bukhari 30 och Muslim). Rasismens fördömelse är alltså dokumenterad i en precis händelse, med ett offentligt moraliskt straff.
al-Bukhari återger att en svart man, eller en svart kvinna, sopade moskén; vid hennes död blev Profeten (frid vare med honom) inte underrättad, och han frågade: varför har ni inte underrättat mig?
Visa mig hennes grav. Och han bad över henne (återgiven av al-Bukhari 458). Hadithen ger samfundets ton: en svart kvinna i moskéns tjänst har rätt till Profetens egen begravningsbön, och den uteblivna underrättelsen behandlas som en kollektiv försummelse.
Det koraniska måttet stänger dossieret: "Människor! Vi har skapat er från en man och en kvinna och gjort er till folkslag och stammar så att ni ska lära känna varandra. Den ädlaste av er hos Gud är den med störst gudsfruktan." (Koranen 49:13), och föraktet mot en muslim är formellt förbjudet: "avundas inte varandra... förakta inte varandra... det räcker för en man att vara ond när han föraktar sin muslimska broder. Varje muslim är helig för muslimen: hans blod, hans egendom och hans ära" (återgiven av Muslim 2564).
De symboliska passager som polemikerna citerar (drömarnas svarta satan, och så vidare) är bilder av det onda, aldrig domar över folkslag, och den dokumenterade islamiska historien (Bilal, mamlukernas sultaner, Afrikas lärda) visar svarta på toppen av alla den islamiska civilisationens hierarkier. Sidan är islam en antisemitisk religion? behandlar rasismen från den andra vinkeln.
Abu Dharr, i ett utbrott av vrede, gjorde invändningar mot Bilal för hans svarta ursprung och hans moders; Profeten (frid vare med honom) svarade honom att jahiliyyan (förmodet från den förislamiska tiden) fortfarande talade i honom, och Abu Dharr lade sin kind mot marken för att ödmjuka sig (återgiven av Muslim). Händelsen dokumenterar den formella fördömelsen av rasismen av grundaren själv, offentligt.
De passager som polemikerna citerar (Adams dröm besökt av svarta människor, "den svarta satan") är bilder av det onda i ett symboliskt sammanhang, aldrig domar över folkslag: samma tradition beskriver satan som kapabel att tala vilket språk som helst och skildrar syndare av alla färger. Det koraniska måttet är unikt och uttryckligt: gudsfruktan, inte hudfärgen (Koranen 49:13), och islams dokumenterade historia har känt svarta ledare, lärda och helgon redan från den första generationen.
Den dokumenterade historien om slaveriet i den islamiska världen är historien om en reglerad krigsinstitution, massvis frigiven genom gudsfruktan, med slavar som blev sultaner (mamlukerna härskade i 3 århundraden): kontrasten mot de rasifierade atlantiska plantagen är ett historiografiskt faktum. Sidan <a href="/sv/vederlaggningar/slaveriet-i-islam.html">slaveriet i islam</a> behandlar institutionen och dess avveckling, och sidan <a href="/sv/vederlaggningar/krigsslavarna-i-islam.html">krigsslavarna</a> det särskilda fallet.