Varför gifte sig Muhammed med sin adoptivsons hustru?

Zayd var inte Muhammeds (må Allah ge honom frid och välsignelse) son: det var en frigiven slav som han hade adopterat före islam. Koranen reformerade adoptionen (adoptivsöner behåller sin fars namn, Koranen 33:5) och befallde detta äktenskap efter Zaynabs skilsmässa för att bryta, genom Profetens (frid vare med honom) exempel, det tabu som förbjöd att gifta sig med en adoptivsons före detta hustru: "När Zayd skilt sig från henne gav vi henne till dig som hustru för att visa att de troende kan gifta sig med sina adoptivsöners före detta hustrur." (Koranen 33:37).

Zayd: den adopterade frigivne, inte en son

Zayd ibn Haritha var ett barn som tillfångatagits i en plundringsexpedition före islam, sålts och därefter överlämnats till Khadija, som gav honom till Muhammed (frid vare med honom): denne frigav honom offentligt och adopterade honom i en tid då det förislamska Arabien kände adoptionen i dess fulla mening (barnet tar adoptivfärens namn, ärver, och dess äktenskapsförbud sammanfaller med den verklige sonens).

Zayd var den islamiska historiens förste frigivne (dokumenterat i Ibn Hishams Sira), vald av Koranen som gestalten i släktskapsreformen. Den princip som senare fastställs är tydlig: "Muhammed är inte far till någon av era män, utan Guds sändebud och den sista [och slutgiltiga] av alla profeter." (Koranen 33:40), och "Ge [adoptivbarnen] deras riktiga fäders namn; det är mest rätt inför Gud." (Koranen 33:5).

Det tabu som äktenskapet bröt

I det stamindelade Arabien var en sons före detta hustru, även en adoptivsons, förbjuden för fadern för alltid: att gifta sig med henne gällde som incest. Denna sed instängde tusentals frånskilda hustrur till adoptivbarn i en för alltid fallen kvinnas status.

Muhammeds (frid vare med honom) äktenskap med Zaynab, Zayds frånskilda hustru, befallades genom uppenbarelsen för att bryta detta tabu genom det dyraste tänkbara exemplet: Profeten (frid vare med honom) själv tog på sig människornas förebråelse för att frigöra de troende som skulle komma. Versen berättar det hela: "När Zayd skilt sig från henne gav vi henne till dig som hustru för att visa att de troende kan gifta sig med sina adoptivsöners före detta hustrur." (Koranen 33:37).

Vad versen svarar anklagelsen

Anklagelsen om dolt begär krockar med själva texten som återger händelsen: Koranen utställer tvekanerna, fruktan för förebråelsen ("Och du fruktade människor, fastän Gud är mest värd din fruktan.", Koranen 33:37) och den uttryckliga befallningen som följer efter den fullbordade skilsmässan. En apologisk författare hade beskurit passagen: Koranen behåller den i sin helhet, ty berättelsens kraft är den lag som utgår från den, inte hjältens image.

Zaynab, den kureishitiska adelskvinnan som först giftes med den frigivne Zayd på Profetens (frid vare med honom) råd, blev sedan en av de stora hadithöverlämnarna: hennes plats i islam är inte en skandals, utan ett rättsligt prejudikat. Sidan Profetens hustrur presenterar var och en, och sidan tillåter islam tvångsäktenskap? behandlar samtycket.