Hem > Vederläggningar och svar på anklagelserna mot islam > Är islam emot vetenskapen?
Koranens uppmaningar till eftertanke, Visdomens hus och guldåldern, myten om al-Ghazali som sabotör och vad islam verkligen kräver av vetenskapen.
Nej. Koranen befaller eftertanke över skapelsen: "I skapelsen av himlarna och jorden och i växlingen mellan natt och dag finns helt visst tecken för de som använder sitt förstånd" (Koranen 3:190-191), och den inbjuder att färdas på jorden för att studera ursprunget (Koranen 29:20).
Historien svarar: Visdomens hus i Bagdad, al-Khwarizmis algebra (ordet algoritm kommer från hans namn), Ibn al-Haythams experimentella optik, Ibn Sinas medicin som undervisades i Europa till in på 1600-talet. Anklagelsen vilar på en partisk läsning av al-Ghazali, som kritiserade precisa metafysiska teser, inte vetenskapen.
Innehåll:
Uppdaterad 18 oktober 2026 kl 20h58
📖 3 min lästidKoranen inbjuder inte bara att tro: den befaller att tänka. Dussintals verser avlöser frågan "betraktar de då inte?" och uppmaningen till tecknen: "I skapelsen av himlarna och jorden och i växlingen mellan natt och dag finns helt visst tecken för de som använder sitt förstånd" (Koranen 3:190-191).
Och Skriften sänder människan att undersöka: "Färdas på jorden och se hur Gud inledde skapelsen" (Koranen 29:20). En religion som låter sin text lovsjunga utredandet av ursprunget är ingen religion mot vetenskapen: den gör det till en fromhetsform.
Under abbasiderna (700-1200-talen) översätter, prövar och överträffar Visdomens hus i Bagdad det grekiska, persiska och indiska arvet. Al-Khwarizmi grundar algebran: ordet algoritm kommer från hans namn, och ordet algebra från hans bok. Ibn al-Haytham skriver optikens traktat som grundar den moderna experimentmetoden och inspirerar Kepler.
Ibn Sina författar medicinens Kanon, undervisad i europeiska universitet till in på 1600-talet. Al-Biruni mäter jordens radie på 1000-talet med anmärkningsvärd precision. Precisionen i astronomin, kemien, ögonläkarkonsten och farmakologin avancerar i den muslimska världen medan Europa söker sina handskrifter: det är det historiska facit som anklagelsen måste utplåna för att stå sig.
Den moderna anklagelsen vilar på en upprepad berättelse: al-Ghazali (1000-talet) skulle ha dödat vetenskapen med sin Filosofernas inkonsekvens. Den verkliga boken fördömer 20 precisa metafysiska teser (världens evighet, kunskapen om det osynliga genom enbart förnuftet, förnekandet av den kroppsliga uppståndelsen), och den förklarar bara 3 av dem inkonsekventa, på frågor där förnuftet inte avgör: ingenting mot matematiken, medicinen eller astronomin, som al-Ghazali uttryckligen respekterar.
Samma man skriver en logiklärobok (Mi'yar al-'ilm) och rekommenderar vetenskapernas studium som förberedelse. Sabotörslegenden är en läsning i andra hand som inte står emot texten.
Fiqh förutsätter vetenskapen: att fastställa de fem bönerna kräver astronomi, att fördela arven kräver aritmetik, att fasta efter månskäran kräver observation, att förvalta en waqf kräver bokföring. Den islamiska civilisationen producerade Maraghas astronomiskola, observatorier, sjukhus med klinisk utbildning.
Vad islam reglerar är ändamålet: vetenskapen i livets och menings tjänst, inte högmodet som förklarar människan utan skapare. Mellan det berömmade forskandet och det förebrådda högmodet finns hela utrymmet för den muslimska världens laboratorier, i går som i dag.
Av mötet mellan en historiografisk myt (vetenskapernas medeltid, där de islamiska århundradena vore ett tomrum) och en samtida realpolitik som förväxlar ekonomiskt eftersläpande och lära.
Fakta är offentliga: 8 århundraden av betydande vetenskaplig produktion, arabiska ord i vetenskapernas språk (algoritm, algebra, alkemi, azimut, zenit), och ingen religiös lag mot forskningen. Sidan islam och vetenskapen utvecklar den apologiska delen, och sidan innehåller Koranen motsägelser? behandlar den angränsande anklagelsen mot texten.
En civilisations århundranden av nedgång har flera orsaker: invasioner (korstågen, mongolerna som brände Bagdad 1258), ekonomiska brytningar, kolonisering. De muslimska lärda fortsatte producera till in i modern tid, och nedgången är ingen teologisk skolas dogm: ingen islamisk lag förbjuder forskningen, i motsats till vad anklagelsen förutsätter.
Islam intygar Adams specifika skapelse, den förste människan, formad av Gud (Koranen 32:9). Om de levandes mekanismer före människan divergerar de samtida lärda: vissa accepterar vida läsningar, andra förkastar helheten. Det finns ingen detaljerad dogm om arternas variation: den klara gränsen är människans skapelse och hennes själ.
Av de historiska och ekonomiska skäl som förklarar alla söderländernas eftersläpande: kolonisering, instabilitet, investeringar. Religionen hindrar varken laboratorier eller matematik: miljontals muslimer arbetar i den globala forskningen, och ingen islamisk auktoritet hindrar dem. Den politiska och ekonomiska frågan är ingen trosfråga.